Lärarna osäkra på hur man bedömer yngre elevers kunskaper

Många lärare är osäkra på hur de ska bedöma yngre elevers kunskaper och utgår inte alltid från de krav som ställs i kursplanerna. Det saknas ofta ett samband mellan målen för undervisningen, det som sker i klassrummet och hur eleverna sedan bedöms. Det visar Skolinspektionens granskning av kunskapsbedömning i årskurs 1-3 i 35 skolor.

Granskningen tar upp lärares utgångspunkter i arbetet med uppföljning och bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i kursplanerna. Bakgrunden är att kursplanerna är en del i den nya läroplan för grundskolan, Lgr 11, som infördes 2011.

Samtliga 35 granskade skolor arbetar med att sätta sig in i de nya kursplanerna för att förverkliga dem i planering och genomförande av undervisningen. Många av lärarna tycker att det är svårt att förstå hur de olika delarna i kursplanerna ska användas och hur de förhåller sig till varandra. Flera är inte säkra på vad i kursplanerna elevernas kunskaper ska bedömas mot, och de planerar inte fullt ut hur bedömningen ska gå till och när den ska ske. Granskningen visar också att i ämnena svenska och matematik är lärarna mer säkra än i övriga ämnen på att bedöma elevernas kunskap i förhållande till kunskapskraven.

Andra resultat i granskningen är:

• Lärarna ger inte en framåtsyftande återkoppling till eleverna så att eleverna i undervisningen får kontinuerlig vägledning kring vad de behöver utveckla i förhållande till kunskapskraven.
• Lärarna bär mycket av planeringar, bedömningar och annat som borde dokumenteras i det egna minnet. Det kan vara svårt att överföra det till skrift när det är dags för att formulera elevens kunskapsutveckling i skriftliga individuella utvecklingsplaner med omdömen.
• I de skolor som kommit längst i sitt arbete med kunskapsbedömning tycks rektorns pedagogiska ledarskap ha betydelse. Rektorerna i dessa skolor är på olika sätt delaktiga och följer upp lärarnas arbete med planering utifrån kursplanerna, genomförandet av undervisning och bedömning utifrån kunskapskraven.

Fakta: Skolinspektionens granskning

• Granskningens resultat är inte generella för alla grundskolor i landet, men ger exempel på vad skolor kan göra för att förbättra sitt arbete med kunskapsbedömning.
• Granskningen grundas på dokumentstudier och intervjuer med rektor, lärare, elever och föräldrar på 35 grundskolor, varav 4 fristående, i 35 kommuner.
• Granskade skolor i följande kommuner ingår: Arvika, Askersund, Avesta, Berg, Båstad, Eskilstuna, Falkenberg, Falköping, Gullspång, Hudiksvall, Hultsfred, Härjedalen, Härryda, Jönköping, Karlstad, Klippan, Kävlinge, Lidingö, Lidköping, Ljusdal, Ludvika, Lund, Motala, Nora, Nyköping, Ronneby, Sigtuna, Sollefteå, Sollentuna, Sotenäs, Trelleborg, Valdemarsvik, Värnamo, Västervik och Ystad.

Läs mer

Övergripande rapport och beslut finns på www.skolinspektionen.se/kunskapsbedomning-yngre-elever

För information

Luca Nesi, enhetschef, 08-586 082 51

Presskontakt

Carina Larsson, pressekreterare, 08-586 082 50

Taggar: