Många asylsökande, papperslösa och gömda barn får ingen undervisning

Den 1 juli får gömda och papperslösa barn samma rätt till skolgång som andra barn som vistas i Sverige. Idag är det bara cirka 450 av uppskattningsvis 2 000 – 4 000 barn i denna situation som går i skolan. Det visar Skolinspektionens flygande inspektion av skolsituationen för asylsökande, papperslösa och gömda barn.

Samtliga 290 kommuner har ingått i inspektionen som bestått av en enkät och en telefonintervju.

Den 1 juli får de gömda och papperslösa barnen rätt till skolgång, asylsökande barn har haft denna rättighet sedan början av 1990-talet.

– De flesta kommuner är positiva till reformen för gömda och papperslösa barn men många har inte gjort några förberedelser och vet inte, av lätt förklarliga skäl, hur många barn det rör sig om i den egna kommunen. Många vill till exempel veta mer om hur skolan ska agera om polisen avser att verkställa avvisnings- eller utvisningsbeslut, säger Anna Sandell, projektledare, Skolinspektionen.

Utbildningssituationen sämre för äldre barn

Flertalet kommuner uppger att de har möjlighet att ta emot asylsökande barn i skolan inom en månad. Uppskattningsvis deltar omkring 78 procent av de asylsökande barnen i utbildningen i grundskolan medan bara omkring 59 procent av barnen i gymnasieåldern deltar. Inspektionen visar överlag att utbildningssituationen är sämre för asylsökande barn i gymnasieåldern än för dem i grundskoleålder.

Även när det gäller asylsökande barn saknar kommunerna tillgång till tillförlitliga uppgifter och har därför svårigheter att veta hur många barn som är aktuella. Svårigheterna begränsar kommunernas möjligheter att ta ansvar för barnens rättigheter. Endast drygt 15 procent av kommunerna vet precis hur många asylsökande barn som vistas där.

Undervisning viktig för integration

Omfattningen av undervisningen varierar mellan kommunerna. Inspektionen visar att färre än hälften får utbildning i samtliga grundskolans ämnen från start, men att flertalet går i skolan på heltid. Åtminstone i grundskolan. Det finns risk att inte alla får det särskilda stöd de behöver, då många kommuner bland annat inte ger studiehandledning på modersmålet.

– Många asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd kan ha varit utan skolgång en längre tid när de kommer till Sverige. Det är därför av största vikt att de får den undervisning och det stöd de har rätt till. Det bidrar inte bara till deras kunskapsutveckling och personliga utvecklig utan också till deras integration i samhället. Ju tidigare undervisningen kan komma igång desto bättre, säger Anna Sandell.

Ladda ned

Skolinspektionens rapport kan laddas ned på www.skolinspektionen.se/asylsokandebarn

För information

Anna Sandell, projektledare, 08-586 083 78

Presskontakt

Carina Larsson, pressekreterare, 08-586 082 50

Taggar: