Nöjda elever men bristande samarbete med arbetslivet i gymnasieskolans lärlingsutbildning

Samarbetet med arbetslivet behöver utvecklas. Det visar Skolinspektionens specialgranskning av gymnasieskolans lärlingsutbildning.

Lärlingsutbildning i gymnasieskolan är en utbildning som startades på försök 2008 och infördes permanent 2011 för att ge elever möjlighet till en grundläggande yrkesutbildning med utökad ökad arbetslivserfarenhet. Minst halva utbildningen sker på en arbetsplats.

Skolinspektionen har granskat gymnasial lärlingsutbildning på 35 skolor, 21 kommunala och 14 fristående. Skolorna svarar för runt en femtedel av de lärlingsplatser som finns i Sverige.

Granskningen visar elever är mycket nöjda med sin utbildning, speciellt den arbetsplatsförlagda delen. Många upplever utbildningen som en nystart och en möjlighet att få en yrkesidentitet efter många år i skolbänken.

Granskningen visar också stora skillnader mellan skolorna i hur omfattande samarbetet med arbetslivet är. Många skolor saknar en övergripande strategi för hur lärlingsutbildningen ska bedrivas och hos dessa kan utbildningen se mycket olika ut och ha högst skiftande kvalitet hos en och samma huvudman. Samtidigt finns flera goda exempel på ett väl utvecklat samarbete med arbetslivet, där arbetsplatserna är engagerade i såväl anskaffningen av bra lärlingsplatser som i uppföljning och betygssättning.

Exempel på övriga iakttagelser

• Överenskommelsen mellan skolorna och arbetsplatserna om hur varje elevs utbildning ska utformas är ofta otydlig. Flertalet granskade utbildningskontrakt saknar beskrivningar av vilken utbildning eleven skall få på arbetsplatsen.
• Eleverna saknar ofta en tydlig bild av kursmålen och kunskapskraven och har ibland svårt att förstå kopplingen mellan det de gjorde på arbetsplatsen och kursernas mål.
• Det finns skillnader i skolornas arbete med att följa upp utbildningen och bedöma eleverna.
• Det arbetsplatsförlagda lärandet ingår sällan eller aldrig i skolornas systematiska kvalitetsarbete.

Utvecklingsområden och framgångsfaktorer

Granskningen har även identifierat framgångsfaktorer för en framgångsrik lärlingsutbildning:

• Skolan har en tydlig strategi för att etablera kontakter med arbetslivet och är medveten om arbetslivets behov av kompetens.
• Arbetsplatsen är medveten om sitt åtagande. Handledaren är väl införstådd med sin uppgift och har utbildats för sitt uppdrag. Arbetsplatsen avsätter tid och resurser för att regelbundna besök av yrkesläraren från skolan.
• Det finns tydlig beskrivning av hur utbildningens kurser är kopplade till moment som praktiskt kan genomföras på arbetsplatsen samt kriterier för bedömning av dessa.
• Skolan och arbetsplatsen tar gemensamt ansvar för att motivera och stödja eleven.
• Skolan har ett systematiskt kvalitetsarbete för att utvärdera och utveckla sin lärlingsutbildning.

Ladda ned

Varje granskad skola har fått ett eget beslut med krav på åtgärder eller rekommendationer om förbättringsområden. Dessa beslut samt den övergripande rapporten kan laddas ned via www.skolinspektionen.se/larling-gy

Om Skolinspektionens granskning

• Granskningen omfattar 35 skolor, 21 kommunala och 14 fristående, inom bygg- och anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, handel- och administrationsprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet.
• Skolorna ligger i 27 kommuner: Borås, Filipstad, Finspång, Haninge, Helsingborg, Hultsfred, Hylte, Härnösand, Karlstad, Knivsta, Kungsbacka, Leksand, Ludvika, Lund, Lysekil, Malmö, Motala, Norrtälje, Oskarshamn, Sollentuna, Stenungsund, Stockholm, Södertälje, Uddevalla, Västerås, Värnamo, Örebro.
• Skolbesöken genomfördes under maj-december 2012.
• Det är första gången Skolinspektionen granskat kvaliteten i gymnasial lärlingsutbildning.

För information

Peter Holmberg, projektledare, 08-586 085 62

Presskontakt

Carina Larsson, pressekreterare, 08-586 082 50

Taggar: