Nyanlända elever får inte den utbildning de har rätt till
Det behövs kraftfulla insatser för att nyanlända elever med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att nå de nationella målen för skolan. Det konstaterar Skolinspektionen efter en kvalitetsgranskning av nyanlända elevers situation.
Rapporten presenteras på ett seminarium i dag fredagen den 25 september klockan 12.00-12.45. Lunchsmörgås från 11.45.
Plats: Skolinspektionen, lokal Havet, Sveavägen 159, Stockholm
Granskningen har riktat in sig på 14 kommuner och 34 skolor i grundskolans årskurs 8 och 9 samt gymnasieskolan. I landet finns cirka 8 800 elever som räknas som nyanlända.
– I de kommuner vi har granskat har vi funnit brister hos i stort sett alla, säger Iréne Sehlin, undervisningsråd, som varit projektledare inom Skolinspektionen.
Sammantaget innebär bristerna i utbildningen för de nyanlända eleverna i de granskade skolorna att de inte får likvärdiga möjligheter att nå skolans mål samt att de inte blir delaktiga i och kan bidra till skolans och samhällets gemenskap. De nyanlända elevernas ämnes- och språkkunskaper är viktiga resurser både för samhället och den enskilda individen men dessa tillgångar tas inte till vara. Elevens kunskapsutveckling bromsas upp och studietiden förlängs.
– På ett övergripande plan framstår det i många fall som om skolorna, tvärtemot sitt uppdrag, utgör starten på och befäster särskiljande och segregering, säger Iréne Sehlin.
• Undervisning i avskildhet motverkar integration
Eleverna får ofta undervisning avskild från övrig utbildning och elever. Trots skolors ansträngningar och att flera företrädare för kommunerna, rektorer och lärare har uppfattningen att nyanlända elever är integrerade i verksamheten så är undervisning i avskildhet vanligt.
• Eldsjälar – inte rektor ansvarar
Det saknas ofta gemensamma riktlinjer, kompetensutveckling och diskussioner i kommunerna om hur undervisningen ska organiseras och bedrivas vilket gör att enskilda rektorer och lärare bär hela ansvaret såväl för att ta emot eleverna och som för att ge dem en ändamålsenlig undervisning.
• Nödvändigt ta reda på elevernas bakgrund
Eftersom nyanlända elever utgör en extremt heterogen grupp är det av avgörande betydelse för den enskilde eleven att undervisningen individualiseras i samtliga ämnen. Men granskningen visar att kommunerna och skolorna ofta rutinmässigt placerar eleverna i introduktionsklasser där undervisningen är lika för alla oavsett elevernas olika bakgrunder, förutsättningar och behov.
• Skolorna måste ge studiehandledning på modersmålet
Nyanlända elever får inte studiehandledning på sitt modersmål i den utsträckning de behöver och det råder ofta förvirring bland personalen kring vad handledning innebär och hur den ska ges.
• Kunskap om nyanlända elever saknas på skolorna
Kunskap om nyanlända elevers rätt till utbildning finns ibland på kommunal nivå men saknas i hög utsträckning bland personalen i skolorna, vilket leder till att gällande författningar inte alltid tillämpas.
• Otillräcklig uppföljning
Uppföljning och utvärdering av nyanlända elevers kunskapsresultat och skolsituation sker inte i tillräcklig utsträckning i de granskade kommunerna och skolorna.
Hela rapporten kan laddas ner på www.skolinspektionen.se/nyanlanda2009 . Där finns även information om vilka kommuner och skolor som granskats.
För kommentarer: Ann-Marie Begler, generaldirektör 08-586 080 14
För information Iréne Sehlin, undervisningsråd 08-586 082 03
Presskontakt Malin Nääs, pressekreterare 08-586 082 48