Ofta pojkar i anmälningar av brister i särskilt stöd

Anmälningar till Skolinspektionen om brister i skolors särskilda stöd fortsätter att öka. I två av tre av anmälningar är den drabbade eleven en pojke. Även i Skolinspektionens ordinarie tillsyn av Sveriges skolor är brister i särskilt stöd en av de vanligaste bristerna.

– Skolan ska stödja alla elever. Därför är det oroande att vi får så många anmälningar om brister i särskilt stöd. Vi vet att skolans stöd till en enskild elev kan vara helt avgörande för hur det ska gå senare i livet. En fullständig skolgång som ger möjlighet till att komma vidare i utbildningssystemet eller att få ett arbete ger ett starkt skydd mot utanförskap och ohälsa, oavsett elevens bakgrund, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör, Skolinspektionen.

– Anmälningarna visar också ett tydligt könsmönster där eleven ofta är en pojke. Vi vet inte om det avspeglar faktiska förhållanden i skolan. Men det är viktigt att skolan är uppmärksam på eventuella könsmönster. Utmaningen är att fokusera på varje elevs individuella förutsättningar och behov. Först då kan man ge den enskilda eleven rätt stöd och stimulans att nå så långt som möjligt i kunskapsutvecklingen, säger Ann-Marie Begler.

Under 2013 gjordes totalt 3 575 anmälningar om missförhållanden i skolan till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet, BEO. Det är en ökning med 20 procent jämfört med året innan. Anmälningarna har ökat varje år sedan Skolinspektionen startade 2008. De flesta rör grundskolan. Ofta är det föräldrar som anmäler, men vem som helst kan göra en anmälan. Brister i arbetet för att motverka kränkande behandling är den vanligaste orsaken till anmälan, följt av brister i särskilt stöd.

Av anmälningarna 2013 rörde 922 brister i särskilt stöd. Det är en ökning med 18 procent jämfört med året innan. De senaste fem åren har dessa anmälningar mer än tredubblats. Samma utveckling visar det totala antalet anmälningar. Ökningen beror sannolikt på en ökad medvetenhet i samhället om möjligheten att anmäla missförhållanden i skolan och ger inte underlag för slutsatser om den faktiska utvecklingen av antalet missförhållanden i skolan.

I 599 av de 922 anmälningarna, drygt 60 procent, är den drabbade eleven en pojke.

450 kritikbeslut om brister i särskilt stöd

Skolinspektionen utreder anmälningarna utifrån de lagar och regler som gäller. De innebär i korthet att alla elever har rätt att få stöd av skolan om det finns risk att man inte kommer att nå de kunskapskrav som ställs. Av de drygt 1 300 anmälningar om särskilt stöd som Skolinspektionen utredde och bedömde 2013 resulterade 450, drygt 30 procent, i beslut med kritik.

I 321 av de 450 kritikbesluten, 71 procent, är den drabbade eleven en pojke.

Skolinspektionen följer sedan upp att skolan agerar och avslutar inte ärendet förrän den utpekade bristen rättats till.

Vanlig brist även i regelbunden tillsyn

Brister i särskilt stöd är också en av de vanligaste kritikpunkterna i Skolinspektionen regelbundna tillsyn. Under 2013 granskade myndigheten cirka 1 000 grundskolor och 300 gymnasieskolor. 7 av 10 grundskolor och 8 av 10 gymnasieskolor fick kritik för att inte leva upp till skollagens krav på särskilt stöd. Kritiken gäller ofta att de åtgärdsprogram som skolan tagit fram för att en elev ska få förutsättningar att nå målen i skolan. De brister när det gäller att tydligt beskriva vilka behov eleven har, hur skolan ska tillgodose behoven samt hur insatser som görs ska följas upp och utvärderas om de verkligen hjälper eleven att nå längre i skolan.

Även vanligt i vitesförelägganden

Om bristerna är allvarliga kan Skolinspektionen använda vite för att sätta tryck på en skola att rätta till utpekade brister. Om en skola ändå inte gör det kan Skolinspektionen ansöka hos förvaltningsrätten om att vitet ska dömas ut.

Under 2013 fattade Skolinspektionen 22 beslut om föreläggande vid vite. I 14 av dessa (64 procent) handlade de utpekade bristerna bland annat om arbetet med att ge elever särskilt stöd. Vitebeloppen varierade mellan 300 000 och 1 000 000 kronor.

Fakta: särskilt stöd

• Alla som arbetar i skolan har ett ansvar för att uppmärksamma elever som behöver särskilda stödåtgärder och för att föra detta vidare till rektorn. När rektorn fått veta att en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller har andra svårigheter i skolan ska rektorn se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds.
• Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn se till ett åtgärdsprogram utarbetas och beslutas. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.
• Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap. skollagen.

Fakta: Årssiffror 2013

På Skolinspektionens webbplats finns årssiffror om anmälningar 2013, både på riksnivå och på kommunnivå: www.skolinspektionen.se/anmalningar-2013

Där finns också årssiffror om brister som myndigheten påpekat i den regelbundna tillsynen 2013: www.skolinspektionen.se/rb-2013

För information

Mattias Svantesson, statistiker, 08-586 085 42
statistik@skolinspektionen.se

Presskontakt

Carina Larsson, presschef, 08-586 082 50

Taggar: