Olika ambitionsnivå i hantering av klagomål om skolan
Varje kommun och fristående skolansvarig ska ha en fungerande hantering av klagomål om skolan. Kravet infördes i skollagen förra året. Men ambitionsnivån varierar och informationen om hur man gör för att lämna klagomål behöver förbättras på flera håll.
Skolinspektionen har specialgranskat hur 97 kommuner och 6 fristående utbildningsföretag tar emot och hanterar synpunkter och klagomål om utbildning och annan pedagogisk verksamhet.
– Nästan alla skolansvariga som vi granskat har tagit fram rutiner för att ta emot klagomål om skolan och det är positivt. En fungerande klagomålshantering bidrar till att missförhållanden i skolan snabbt kan rättas till. Det är mycket eftersträvansvärt, inte minst när enskilda elever är drabbade. Det är nu viktigt att alla skolansvariga fortsätter att vässa sina rutiner och säkrar att möjligheten att lämna klagomål är känd för alla som berörs, säger Ulf Pantzare, utredare, Skolinspektionen.
I stort sett alla granskade skolansvariga har skriftliga rutiner för klagomålshantering. Men mer än var tredje har brister i sina rutiner. På många håll måste rutinerna bli mer kända för de som vill lämna klagomål, inte minst för de som behöver information på andra språk än svenska. Det finns också skolansvariga som inte tar emot klagomål på själva undervisningen, trots att den är en del av utbildningen.
Det finns också skillnader i ambitionsnivå. En del skolansvariga har tagit en aktiv roll och ser till att klagomål utreds och att åtgärder vidtas och följs upp. Men det finns också skolansvariga som valt att hantera klagomålen långt ner i organisationen. Det finns då en risk att de som är ytterst ansvariga inte får veta vad klagomålen handlar om och inte heller får möjlighet att ta sitt ansvar för att förbättra skolan.
Alla 103 granskade skolansvariga får ett beslut där eventuella brister framgår. Skolinspektionen kommer att följa upp att bristerna rättas till.
Ladda ned
Skolinspektionens övergripande rapport och de 103 besluten kan laddas ned på www.skolinspektionen.se/klagomal
Skolinspektionens granskning
Utgångspunkten för granskningen är resultatet av Skolinspektionens flygande inspektion av alla kommuners klagomålshantering hösten 2011. Då saknade var fjärde kommun skriftliga rutiner för hur de ska ta emot klagomål på skolan. Av resterande kommuner hade mer än hälften tydliga brister i sina rutiner.
Den nu aktuella granskningen grundas på besök, intervjuer och dokumentstudier, och är gjord i två delar:
- I den första delen granskades rutinerna hos ett urval av 10 kommuner som i den flygande inspektionen 2011 uppgav att de hade rutiner: Bjurholm, Gotland, Hjo, Kalix, Kil, Lycksele, Skinnskatteberg, Smedjebacken, Stenungsund, Sundbyberg. Dessutom ingår 6 slumpmässigt utvalda huvudmän för fristående skolor: Fridaskolorna AB, Kunskapsskolan i Sverige AB, Norrskenets Friskolor AB, Pysslingen Förskolor och Skolor AB, Stiftelsen Fryx, Stiftelsen Uppsala Musikklasser.
- I den andra delen granskades samtliga 87 kommuner som i den flygande inspektionen uppgav att de saknade rutiner: Arboga, Arjeplog, Arvika, Askersund, Avesta, Berg, Boxholm, Bräcke, Burlöv, Danderyd, Degerfors, Emmaboda, Essunga, Filipstad, Finspång, Forshaga, Grums, Göteborg, Hagfors, Haparanda, Hudiksvall, Hällefors, Härnösand, Härjedalen, Högsby, Höör, Karlshamn, Katrineholm, Kinda, Krokom, Kungsör, Köping, Lidköping, Ljungby, Ludvika, Lund, Lysekil, Malmö, Mellerud, Mora, Munkedal, Munkfors, Mölndal, Nacka, Nordanstig, Nordmaling, Norrtälje, Nykvarn, Nyköping, Ockelbo, Partille, Perstorp, Ragunda, Sala, Salem, Simrishamn, Sjöbo, Skara, Sollefteå, Sotenäs, Strömstad, Svalöv, Sävsjö, Söderhamn, Sölvesborg, Tibro, Timrå, Tjörn, Tomelilla, Torsås, Täby, Ulricehamn, Upplands-bro, Valdemarsvik, Vetlanda, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs, Åmål, Åre, Älvdalen, Älvkarleby, Ödeshög, Örnsköldsvik, Östersund, Överkalix, Övertorneå.
Fakta: Krav på klagomålshantering
- Alla som driver en skola ska ha skriftliga rutiner för att ta emot klagomål från elever, föräldrar och andra.
- Syftet är att den som driver verksamheten, huvudmannen, ska få reda på eventuella brister och kunna rätta till dem snabbt. Klagomålen ska inte stanna hos läraren eller rektorn.
- En fungerande klagomålshantering visar brister och förbättringsområden, vilket kan bidra till att utveckla skolan.
- Kravet infördes i den skollag som gäller från den 1 juli 2011.
För information
Ulf Pantzare, utredare, 08-586 083 06
Presskontakt
Carina Larsson, pressekreterare, 08-586 082 50
Taggar: