Otillräckligt arbete för att förhindra studieavbrott på yrkesgymnasier
Många elever på yrkesgymnasier som riskerar att inte nå yrkesexamen får inte det stöd av skolan som de har rätt till, visar en ny granskning från Skolinspektionen. Samtliga 30 granskade gymnasieskolor måste utveckla arbetet med att ge eleverna det pedagogiska stöd de behöver för att fullfölja utbildningen.
– Elever som går ut gymnasiet utan yrkesexamen riskerar att få det mycket besvärligt att komma in på arbetsmarknaden. Därför är det oroande att majoriteten av de 126 elever vi följt i vår granskning inte möter en undervisning som förebygger studieavbrott och främjar elevernas möjlighet att nå slutbetyg, säger Mårten Petersson, projektledare, Skolinspektionen.
Skolinspektionen har granskat hur 30 gymnasieskolor med yrkesprogram arbetar för att stödja eleverna att klara utbildningens krav och nå godkända betyg. Skolorna är utvalda för att de har hög andel studieavbrott.
I stort sett ingen av de granskade skolorna sätter in effektiva stödinsatser när elever inte kommer till lektioner. Den vanligaste orsaken är att skolan – rektorerna, lärarna och övrig personal – inte har ett tydligt och gemensamt arbetssätt för att ta reda på varför en elev är frånvarande och vilka behov av stöd eleven har för att klara skolan. Eleverna i granskningen upplever att lärare inte lyssnar på vad de berättar att de behöver. Elevhälsans kompetens används sällan som resurs i arbetet.
De insatser som skolan sätter in för att få tillbaka eleven i undervisning är därför ofta slumpmässiga eller slentrianmässiga istället för att vara tydligt anpassade till den aktuella elevens behov av stöd. Ofta handlar det om att ge eleven fler lektioner och mer tid till skoluppgifter, även om det inte finns något som pekar på att det skulle förbättra elevens situation. När det inte ger effekt så prövar inte skolorna andra alternativ, utan upprepar samma insatser igen.
– Ansvariga skolhuvudmän måste säkra att varje skola ger elever med frånvaroproblematik de allra bästa förutsättningarna att nå en yrkesexamen. En bra början är att lyssna på elevens egen beskrivning av sin skolsituation och se till att elever som behöver extra anpassningar och särskilt stöd också får det. Samverkan mellan lärare och elevhälsan behöver också säkras så att stödinsatser som sätts in leder till önskat resultat, säger Mårten Petersson.
Granskningens resultat i korthet
Granskningen pekar ut flera viktiga problemområden i skolornas arbete med att förebygga studieavbrott:
- Undervisningen utgår inte från elevernas behov
Elever upplever att lärare inte lyssnar på vad de behöver i och utanför undervisningssituationen. Många elever uttrycker att de vill att lärarna ska lägga sig i vad de gör och inte gör. - Skolan utreder inte varför en elev är frånvarande
Flera elever berättar att de inte är motiverade att gå i skolan och att ingen i skolan har frågat dem varför. Lärare är uppgivna över att eleverna inte är på plats, men upplever att det tar mycket tid att nå fram till dessa elever, vilket riskerar att drabba andra elever som också behöver uppmärksamhet. - Skolan följer inte upp stödinsatserna
De stödinsatser som oftast ges till eleverna är fler lektioner och mer tid till arbetsuppgifter. När åtgärderna inte ger effekt så prövar inte skolorna andra insatser. De upprepar samma stödinsatser utan att ställa frågan varför de inte ger effekt. - Lärarna och eleverna har inte alltid förtroende för varandra
Lärare upplever att det är svårt att bygga relationer med elever som inte är närvarande. Många elever tycker att mentorn eller läraren inte förstår eller inte är intresserade av deras behov. - Svagt samarbetet mellan lärare
På många skolor saknar lärarna en gemensam bild av enskilda elevers behov av anpassningar i undervisningen. Dessutom är lärarna ofta fokuserade på sitt eget ämne utan att koppla samman det med andra ämnen i utbildningen. Elever uttrycker att de inte förstår vad de har för användning av olika moment i undervisningen, och att de därför inte tycker den känns meningsfull. - Skolan använder elevhälsans kompetens för lite
De flesta av eleverna i granskningen har inte varit uppe för diskussion i skolans elevhälsoteam, trots att eleverna har stort behov av stöd och riskerar att inte nå en yrkesexamen.
Skolinspektionens granskning
- Resultatet av granskningen redovisas i en övergripande rapport samt i separata verksamhetsrapporter och beslut till de granskade skolorna. Rapporterna och besluten kan laddas ned på www.skolinspektionen.se/studieavbrott
- Granskningen omfattar 30 gymnasieskolor med yrkesprogram, 20 fristående och 10 kommunala, i 21 kommuner: Båstad, Gävle, Göteborg, Haparanda, Karlskrona, Kristianstad, Krokom, Linköping, Luleå, Malmö, Sigtuna, Stockholm, Sundbyberg, Söderköping, Täby, Töreboda, Uddevalla, Uppsala, Värmdö, Älvsbyn och Östersund.
- Skolinspektionen har intervjuat 126 elever samt elevernas mentorer, lärare, rektor, samt skolornas elevhälsoteam.
- Skolinspektionen har även gått igenom åtgärdsprogram och individuella studieplaner för de 126 eleverna samt annan dokumentation från de enskilda skolorna.
För information
Mårten Petersson, projektledare, 08-586 086 23
Presskontakt
Carina Larsson, presschef, 08-586 082 50
Taggar: