Otydlig styrning av förskoleklassen

Många pedagoger i förskoleklass skapar en trygg, stödjande och uppmuntrande miljö för sina elever. Men de får ofta lägga upp arbetet själva, utan tydlig ledning från rektor och styrdokument. Likvärdigheten för eleverna är därmed i fara, visar Skolinspektionens granskning.

– Förskoleklassen är en egen skolform där skolhuvudmännen har stor frihet att utforma verksamheten. Men det är inte rimligt att ansvaret för undervisningens inriktning lämnas till varje pedagog att fundera på och bestämma. Det bäddar för olikvärdig utbildning och äventyrar elevens lärande och utveckling, bland annat genom att den viktiga kontinuiteten från förskolan till grundskolan inte är säkrad, säger Johan Dahl, projektledare, Skolinspektionen.

Skolinspektionen har för första gången gjort en specialgranskning av förskoleklassen, en frivillig skolform som riktar sig till 6-åringar. Myndigheten har besökt och observerat undervisningen i 20 slumpvist utvalda förskoleklasser i 18 kommuner.

Granskningen visar att många pedagoger inte utgår från läroplanens övergripande mål för kunskaper när de planerar undervisningen i förskoleklassen. De upplever att det svårt att koppla målen till förskoleklassens verksamhet och saknar en aktiv diskussion om detta på skolnivå. Istället är det pedagogernas engagemang och intresse som blir styrande för hur undervisningen läggs upp. Till stor del beror det på otydliga styrdokument och, som en följd av detta, bristande styrning från skolhuvudmannen och rektorn.

– Vår granskning pekar på att rektorn på många skolor behöver ge bättre förutsättningar och tydligare ledning till pedagogerna i förskoleklassen hur undervisningen ska planeras, genomföras och följas upp. Det kan också vara nödvändigt för regering och riksdag att överväga om förskoleklassens uppdrag behöver förtydligas, säger Johan Dahl.

Granskningen visar också att rektorernas uppföljning av förskoleklassens verksamhet är oroväckande låg på de flesta granskade skolorna. Eleverna riskerar därmed att få en undervisning som inte följs upp och utvärderas och som i förlängningen riskerar att inte utvecklas.

Några övriga iakttagelser i granskningen

• Undervisningen i förskoleklass är ofta varierad och välstrukturerad. Eleverna undervisas på ett sätt som gör att de inte riskerar att känna att de misslyckas i sitt aktiva lärande.
• Lärande genom lek präglar ofta undervisningen men ”fri lek” utan pedagogernas aktiva stöd och ledning förekommer ibland i för stor omfattning.
• Undervisningen behöver anpassas mer utifrån elevens förutsättningar och behov. Eleverna behöver också få mer utrymme att reflektera över sitt eget lärande.
• Uppföljningen av enskilda elever fokuserar framförallt på deras sociala utveckling. Elevernas kunskapsmässiga utveckling följs upp i liten utsträckning. När den följs upp är det framförallt inom områdena matematik och språkutveckling.
• Ofta saknas ett väl utvecklat pedagogiskt samarbete mellan lärarna i förskoleklass och grundskolan i arbetet med elevernas utveckling mot de nationella målen.

Om förskoleklassen

Förskoleklassen är en frivillig skolform där ungefär 95 procent av alla sexåringar går. Alla barn erbjuds förskoleklass från och med höstterminen det år de fyller sex men det finns även möjligheter att tas emot tidigare. För närvarande går cirka 113 500 barn i förskoleklass.

Utbildningen bedrivs under ett läsår och ska omfatta minst 525 timmar. Undervisningen i förskoleklassen ska utgå från läroplanens (Lgr 11) del 1 (i sin helhet) och 2 (tillämpliga delar). Varje skolhuvudman har stor frihet i sitt arbete att utforma undervisningen så att eleverna utvecklas mot de nationella målen.

Skolinspektionens granskning

• Resultatet av granskningen redovisas i en övergripande rapport och i enskilda beslut till de granskade skolorna. Rapporten och besluten kan laddas ned på www.skolinspektionen.se/forskoleklass
• Granskningen genomfördes hösten 2014 i 20 slumpvis utvalda skolor i 18 kommuner: Gnesta, Heby, Hultsfred, Hylte, Härryda, Knivsta, Järfälla, Kramfors, Nacka, Nynäshamn, Orust, Partille, Stockholm, Strömsund, Sundbyberg, Timrå, Umeå, Uppsala.
• Skolinspektionen har intervjuat cirka 100 elever, 39 pedagoger och 20 rektorer samt besökt respektive skola och observerat undervisningen där under 3 dagar
• Skolinspektionen har även gått igenom dokumentation, till exempel planeringsdokument, verksamhetsredogörelser och beskrivningar av samarbetet mellan förskoleklassen och grundskolan.

För information

Johan Dahl, projektledare, 08-586 084 76

Presskontakt

Carina Larsson, presschef, 08-586 082 50

Taggar: