Risk för avhopp från gymnasieskolans yrkesprogram

60 av 64 granskade gymnasieskolor med yrkesprogram behöver utveckla sitt arbete för att minska risken för att elever hoppar av utbildningen, visar ny granskning av Skolinspektionen.

– Elever som inte fullföljer sin gymnasieutbildning får en lång och besvärlig väg att ta sig tillbaka in i utbildningen eller in på arbetsmarknaden. Dessutom behövs yrkesutbildade ungdomar på arbetsmarknaden. Yrkesprogrammen måste därför ta ett större ansvar för att motivera eleverna så att fler klarar kunskapskraven och slutför sina studier, säger Marie Wiberg Svensson, projektledare, Skolinspektionen.

Skolinspektionen har granskat den skolförlagda undervisningen inom fem av gymnasieskolans yrkesprogram: barn-och fritidsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, hotell- och turismprogrammet, industritekniska programmet samt restaurang- och livsmedelsprogrammet. Det är de program som haft störst problem med avhopp, där nära var fjärde elev inte slutför sin utbildning inom fem år.

Skolinspektionens granskning omfattar 64 gymnasieskolor i 52 kommuner runt om i landet. Granskningen visar att huvuddelen av skolorna, 60 av 64, behöver utveckla sitt arbete inom ett eller flera riskområden som sammantaget kan leda till att elever avbryter sin utbildning.

Exempel på riskområden och iakttagelser:

• Elevernas förväntningar på utbildningen.
  Eleverna upplever inte att utbildningen hänger ihop. Yrkesämnena är nya för eleverna och det de vill inrikta sig mot, medan de gymnasiegemensamma ämnena upplevs som en fortsättning på grundskolan.
• Skolans förväntningar på eleverna.
  Undervisningen läggs ibland på en alltför låg nivå. Lärarna har ibland ambitionen att så många som möjligt ska klara av kursen och förenklar därmed innehållet i ämnet.
• Elevernas delaktighet.
  Många elever känner inte till målen för utbildningen. De ges sällan ges inflytande över undervisningens innehåll och arbetssätt.
• Elevernas tro på sin egen förmåga.
  Eleverna får inte kontinuerlig återkoppling där deras kunskaper sätts i relation till kunskapskraven. Elevernas tillit till den egna förmågan stärks därmed inte.
• Tillgången till särskilt stöd.
  På drygt hälften av skolorna får elever i behov av särskilt stöd inte åtgärder som är anpassade utifrån de behov eleven har. Särskilt stöd sätts in för sent, eller ibland inte alls, för att stödja de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven.
• Organiseringen av utbildningen.
  Skolan organiserar inte alltid utbildningen på ett sätt som förenklar för eleverna. Lektioner kan krocka med varandra eller äga rum flera kilometer från varandra. Elever får kontakt med arbetslivet väldigt sent i utbildningen.
• Utbildningens innehåll och mål.
  Examensmålen har funnits i mer än 20 år, även om de tidigare kallades programmål. Ändå utgår lärarna sällan från målen när de planerar och genomför utbildningen.

Framgångsfaktorer

Granskningens resultat avser de gymnasieskolor som har granskats, men den pekar också ut viktiga framgångsfaktorer för andra skolor som vill förbättra undervisningen inom yrkesprogram:

• Den ansvariga kommunen eller fristående huvudmannen tar ansvar för utbildningens kvalitet och för hur utbildningen organiseras.
• Skolorna arbetar för att på olika sätt stärka elevernas utveckling mot en yrkesidentitet.
• Yrkesämnen och gymnasiegemensamma ämnen är tydligt kopplade till varandra vilket ger eleverna en helhetsbild av utbildningen och bidrar till att utbildningens delar känns meningsfulla.
• Skolorna sätter in särskilt stöd och motivationsskapande åtgärder tidigt i utbildningen och med utgångspunkt i elevernas kunskapsresultat.
• Studie- och yrkesvägledning finns tillgänglig för eleverna både inför gymnasievalet och under själva utbildningen.
• Lärarna har höga förväntningar på eleverna.
• Elever och lärare har en förtroendefull relation i samtliga ämnen.

Ladda ned Skolinspektionens rapport och beslut

Skolinspektionens övergripande rapport och en sammanfattning kan laddas ned på www.skolinspektionen.se/yrkesprogram

Varje granskad skola har tidigare fått ett beslut och en rapport där Skolinspektionen pekar på utvecklingsområden och väl fungerande inslag. Dessa kan laddas ned på samma ställe.

Skolinspektionens granskning

• Granskningen omfattar 64 slumpmässigt utvalda gymnasieskolor, varav 54 kommunala och 10 fristående huvudmän. Se lista nedan.
• Granskningen genomfördes höstterminen 2013 och vårterminen 2014.
• Granskningen grundas på lektionsobservationer, enkätsvar, dokument samt intervjuer med elever, lärare, elevhälsa inklusive studie- och yrkesvägledare samt rektor.
• Det är första gången Skolinspektionen granskar de skolförlagda delarna av gymnasieskolans yrkesutbildningar. Tidigare granskningar har fokuserat på samverkan med arbetslivet, arbetsplatsförlagt lärande samt lärlingsutbildning.

Granskade skolor

• Borgholm: Ölands gymnasium
• Borås: Almåsgymnasiet, Viskastrandsgymnasiet
• Botkyrka: S:t Botvids gymnasium, Tumba gymnasium
• Degerfors: Möckelngymnasiet
• Enköping: Vesterlundska gymnasiet
• Fagersta: NVU - Brinellskolan 1
• Falun: Hagströmska
• Gotland: Christopher Polhemsgymnasiet
• Göteborg: Burgårdens utbildningscentrum 5
• Gävle: Borgarskolan
• Hallsberg: Alléskolan
• Halmstad: Kattegattgymnasiet 4
• Helsingborg: Filbornaskolan, G.O Kompetens
• Huddinge: Sågbäcksgymnasiet
• Hällefors: Pihlskolan
• Jönköping: Praktiska Jönköping
• Karlshamn: Vägga gymnasieskola 3
• Karlskrona: Törnströmska gymnasiet
• Katrineholm: Lindengymnasiet
• Kramfors: Ådalskolan
• Lindesberg: Lindeskolan LS 3
• Ljungby: Ryssbygymnasiet; Sunnerbogymnasiet
• Malmö: Design och Construction
• Mark: Marks gymnasieskola, sekt. Väst
• Mellerud: Dalstiernska gymnasiet
• Mora: S:t Mikael-skolan Ro 3
• Mölndal: Krokslättsgymnasiet, Lindholmens tekniska 2
• Norrköping: Hagagymnasiet
• Nybro: Åkrahällskolan 1, Åkrahällskolan 2
• Perstorp: Perstorps gymnasium
• Ronneby: Knut Hahn 1
• Skellefteå: Kaplangymnasiet
• Stockholm: JENSEN Gymnasium Västra, Sthlm Restaurang och hotellskola 1
• Södertälje: Torekällsgymnasiet
• Sundsvall: Sundsvalls gymnasieskola
• Sölvesborg: Furulundskolan
• Timrå: Timrå gymnasium
• Tranås: Holavedsgymnasiet
• Trelleborg: Söderslättsgymnasiet ro 3
• Täby: Åva gymnasium
• Umeå: Dragonskolan
• Västerås: Edströmska gymnasiet, Tranellska gymnasiet, Wijkmanska gymnasiet, Västerås city gymnasium
• Värmdö: Gustavsbergs gymnasium
• Växjö: Teknikum 1
• Åmål: Karlbergsgymnasiet 1
• Ånge: Bobergsgymnasiet
• Åre: Åre gymnasieskola
• Älvsbyn: Älvsbyns gymnasium
• Örebro: RGD-RGH, Tullängskolan
• Östersund: Jämtlands gymnasium, Östersunds gymnasieskola
• Östhammar: Bruksgymnasiet/Gimo utb.c, Wilhelm Haglundsgymnasiet
• Örnsköldsvik: Nolaskolan

För information

Marie Wiberg Svensson, utredare, 08-586 080 93

Pressfrågor

Carina Larsson, presschef, 08-586 082 50

Taggar: