Utbildningen för asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd behöver stärkas

Barn och unga som är asylsökande eller vistas i Sverige utan tillstånd har rätt att gå i skolan. Skolinspektionens tillsyn visar att det finns brister i kommunernas arbete med att tillgodose barnens rätt till utbildning.

Skolinspektionen har under hösten 2014 genomfört en riktad tillsyn i 30 kommuner. Urvalet baseras på de kommuner som i genomsnitt hade högst andel asylsökande barn i åldrarna 6-19 år under perioden 1 januari – 30 april 2014.

I likhet med tidigare granskningar pekar även denna på brister i barnens skolgång, och att det finns barn som inte får den utbildning de har rätt till. Skolinspektionen konstaterar att det i flera kommuner saknas kompetens att utföra uppdraget till fullo.

- Den sammanlagda bilden är att det är en svår utmaning för kommunerna att klara uppdraget att erbjuda den utbildning som motsvarar författningens krav. Kommunerna är bekymrade för framtiden och hur de ska kunna erbjuda en fullgod skolgång om flyktingtillströmmen, och därmed eleverna, ökar ytterligare, säger Anna Sandell, projektledare Skolinspektionen.

- Det är en allvarlig situation för de barn som riskerar att bli utan skola. De här barnen och familjerna lever ofta i en utsatt situation. Utbildningen är viktig både för barnets välbefinnande och kunskapsutveckling och i förlängningen deras möjligheter i livet, säger Anna Sandell.

Granskningens slutsatser i korthet:

• Svårt att klara uppdraget
  Det finns kommuner, som vid tiden för Skolinspektionens besök, inte kunde ge utbildning till samtliga asylsökande barn i kommunen. Flera av kommunerna som ingår i tillsynen befarar att de inom en snar framtid kommer få det svårare att klara uppdraget och svara upp mot skolförfattningens krav.
  

• Olika uppgifter om antalet barn
  Kommunerna och Migrationsverket har skilda uppgifter om antalet asylsökande barn som vistas i kommunen. Många kommuner saknar riktlinjer för hur de ska säkerställa att de har uppdaterad information om antalet barn. Kommunerna menar att det är svårt att få tillräcklig information från Migrationsverket och att få den i tid. Många beskriver att barn dyker upp och försvinner utan att detta aviserats för kommunen. Samtidigt är Migrationsverket begränsade av en sekretesslagstiftning och har heller inte i uppgift att informera om när barn lämnar en kommun.
  
  
• Saknar personal med rätt kompetens
  Många av kommunerna upplever att det saknas kompetens i skolorna för att klara uppdraget att undervisa asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. Det är svårt att rekrytera tillräckligt med personal med rätt kompetens. Tillsynen visar även att det saknas kompetensutveckling för befintlig personal. Skolinspektionen anser att kompetensbristen är bekymmersam ur barnens perspektiv. Det finns risk att de möts av skolpersonal som inte förstår deras inlärnings- och anpassningsbehov. Därmed riskerar barnen att tappa kunskapsutveckling och hamna efter barn som haft hela sin skolgång i Sverige.
  
  
• Bristfällig kartläggning av barnens tidigare erfarenheter
  Kartläggningen av de asylsökande barnens tidigare kunskaper och erfarenheter behöver utvecklas i många kommuner. I vissa fall saknar kommunen kompetens att alls genomföra en kartläggning, exempelvis med stöd av någon som talar elevens modersmål.
  
  
• Informera om rätten till utbildning
  Många kommuner behöver ha bättre riktlinjer och strategier för hur de ska arbeta med skolgången för barn som vistas i landet utan tillstånd. Barnen och deras familjer bör i större utsträckning få information om barnens rätt till utbildning, och få veta hur skolan tänker arbeta för att göra utbildningen så trygg som möjligt så att barnen kommer till skolan. Här pekar Skolinspektionen på möjligheten för kommunerna att i större utsträckning samverka med politiska nämnder, förvaltningar, idéburna organisationer och socialnämnden, för att nå ut med informationen.
  
  
• Arbetet behöver utvecklas
  Flera kommuner efterfrågar ökad stöttning från statligt håll. Det gäller i såväl frågan om ersättning för de kostnader kommunerna menar att de har för att erbjuda barnen utbildning, som hur kommunerna ska säkerställa att de har fullgod kompetens för att möta uppdraget. Skolinspektionen kan förstå kommunernas hållning, men anser att många kommuner också behöver utveckla sitt arbete inom ramen för sitt uppdrag.
  

Huvudmannabeslut och övergripande rapport

Varje kommun som besökts har fått ett beslut: Om tillsynen visar på brister ställer Skolinspektionen krav på åtgärder i beslutet. Kommunen ska tre månader efter beslutet redovisa de åtgårder som vidtagits för att komma till rätta med bristerna. I de fall tillsynen identifierat utvecklingsområden ska kommunen 12 månader efter beslutet redogöra för de åtgärder som vidtagits för att förbättra de områden Skolinspektionen påtalat. Skolinspektionen har även sammanfattat resultatet av tillsynen i en övergripande rapport.

Skolinspektionens granskning 

Syftet har varit att ta reda på om de kommunala huvudmännen säkerställer att de asylsökande barn som bor i kommunen och de barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd får gå i skolan. Skolinspektionen har också granskat om barnen får den undervisning och de stödjande insatser de har rätt till.

Dessa kommuner omfattas av granskningen: Alvesta, Askersund, Boden, Borgholm, Filipstad, Flen, Gullspång, Hagfors, Hedemora, Hultsfred, Hällefors, Högsby, Kramfors, Laxå, Lessebo, Lindesberg, Ljusnarsberg, Mellerud, Norberg, Skinnskatteberg, Storfors, Säffle, Sävsjö, Söderhamn, Tingsryd, Töreboda, Uppvidinge, Valdemarsvik, Vingåker och Älvsbyn.

För information

Anna Sandell,
projektledare,
08-586 083 78,
anna.sandell@skolinspektionen.se

Presskontakt

Åsa Ibrahim,
kommunikatör,
08-586 086 05
asa.ibrahim@skolinspektionen.se

Ladda ned:

Huvudmannabesluten samt Skolinspektionens rapport för den riktade tillsynen ”Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd” kan laddas ned på: www.skolinspektionen.se/riktadasylsokande

Taggar: