Utbildningen för nyanlända elever behöver stärkas
Elever som är nyanlända till Sverige möter sällan en undervisning som präglas av stimulans, utmaningar och individanpassning i tillräcklig grad. En orsak är att kommunen ofta saknar ett samlat grepp om hur skolans arbete runt eleverna ska ske. Istället lämnas den enskilde läraren ensam att ta ansvar för hur utbildningen utformas.
Skolinspektionen har följt 35 utvalda elever som bott i Sverige mindre än fyra år under 3-5 skoldagar. Eleverna går i årskurs 7-9 i tio skolor i tio kommuner. Den sammantagna bilden är att de tio skolorna i liten utsträckning planerar, genomför och anpassar utbildningen efter nyanlända elevers förutsättningar och behov. Skolorna arbetar också i liten utsträckning för att ge eleverna tillit till sina förmågor genom att till exempel lärarna visar höga förväntningar på eleverna förmågor och möjligheter till lärande.
– Många lärare jobbar hårt för att ge nyanlända elever en undervisning som är väl anpassad efter deras förutsättningar och behov. Men lärarna lämnas ofta ensamma att klara av denna viktiga uppgift. De flesta skolorna vi besökt saknar överlag strukturer, samverkan och ledning som stöd för ett gemensamt ansvar för utbildningen av nyanlända elever, säger Andrés Brink Pinto, projektledare Skolinspektionen.
– Granskningen pekar samtidigt på att det är möjligt att ge nyanlända elever en god utbildning. För att lyckas krävs samsyn i förhållningssätt, att all personal på skolan tar ett gemensamt ansvar samt att lärarna har kunskap och kompetens som rör nyanlända elevers lärande, säger Andrés Brink Pinto.
Granskningens resultat avser de tio kommuner och skolor som har granskats, men den pekar också ut viktiga framgångsfaktorer för alla kommuner och skolor som vill säkra sitt arbete med nyanlända elever.
Granskningens slutsatser i korthet
Eleverna förlorar kunskap den första tiden i skolan
Många lärare och rektorer anser att det är viktigast att elever som är nyanlända till Sverige lär sig det svenska språket. Den första tiden i skolan ägnas därför ofta till isolerad färdighetsträning i svenska språket och mindre till undervisning i olika ämnen som berikar elevernas lärande och utveckling av skolsvenska. Många skolor har särskilda undervisningsgrupper för detta, ofta kallade förberedelseklasser. Lärarna där är ofta utbildade i svenska som andraspråk och arbetar med hög kompetens för att lära eleverna svenska språket. Men det saknas ofta ämneskompetenta lärare som kan utveckla elevernas tidigare förvärvade ämneskunskaper och planera och anpassa undervisningen efter detta i fler ämnen. Några av eleverna har varit i förberedelseklass i mer än två år vilket har lett till att elever förlorat ämneskunskaper som man har haft med sig från sitt hemland.
Många lärare i ordinarie klasser berättar att de är oförberedda när det kommer en nyanländ elev. Ofta får de heller inte del av de viktiga kunskaper som lärarna i förberedelseklassen fått om eleven.
Kommunen och rektor skjuter över ansvaret på enskilda lärare
Nyanlända elever har olika kunskaper och erfarenheter med sig in i svensk skola. Några är analfabeter, andra har gedigna kunskaper i ett flertal ämnen. Men många gånger tar inte skolan ordentligt reda på vad en elev redan kan. Många skolor har svårt att slå fast vad som beror på bristande kunskaper i svenska och vad som beror på inlärningssvårigheter eller andra stödbehov. Eleverna får därför inte de särskilda åtgärder och relevanta anpassningar som de kan behöva för sin språk-och kunskapsutveckling.
Många lärare uppger att de saknar kompetens för att undervisa nyanlända elever och därmed viktiga förutsättningar för att anpassa undervisningen. De flesta skolorna saknar tydlig roll- och ansvarsfördelning som kan ge lärarna förutsättningar för att ge eleverna en god undervisning.
Eleverna får sällan påverka upplägget av sin utbildning
Eleverna i granskningen vill så snart som möjligt in i gemenskapen med jämnåriga klasskamrater och ta del av kunskaper i alla ämnen. De visar en hög motivation för att lära och utvecklas. Med många uppger att de känner frustration över att de inte förstår undervisningen och att de tappar sina tidigare kunskaper och hamnar efter sina jämnåriga kamrater i sin kunskapsutveckling. Därigenom riskerar de också att tappa tilliten till den egna förmågan.
Ingen av skolorna har haft ett medvetet arbete för att utveckla elevernas förmåga att utöva inflytande över utbildningen. Få elever har blivit tillfrågade om vad de tänker om eller hur de önskar sin utbildning.
Skolinspektionens granskning
- Granskningen omfattar tio kommunala grundskolor i tio kommuner: Alingsås, Kalmar, Katrineholm, Lerum, Malmö, Sandviken, Stockholm, Strömsund, Täby, Västerås.
- Vid dessa skolor följde Skolinspektionen totalt 35 slumpmässigt utvalda elever under 3-5 skoldagar november 2013 - januari 2014.
- Skolinspektionen gjorde lektionsobservationer och intervjuade eleverna, föräldrarna, lärarna, rektorerna samt representanter för respektive kommun.
- Granskningens definition av nyanlända elever: elever i skolåldern som kommit till Sverige inom de senaste fyra åren och efter det att skolplikten normalt sett infaller.
Ladda ned Skolinspektionens rapport och beslut
Skolinspektionens rapport och en sammanfattning kan laddas ned på www.skolinspektionen.se/nyanlanda
Varje granskad kommun har tidigare fått ett eget beslut och en verksamhetsrapport där Skolinspektionen pekat på utvecklingsområden. Dessa kan laddas ned via www.skolinspektionen.se/nyanlanda
För information
Andrés Brink Pinto, utredare, 08-586 082 71
Presskontakt
Carina Larsson, presschef, 08-586 082 50
Taggar: