Tekniska högskolors prov bekräftar matematikfallet
Matematikkunskaperna sjunker. Det syns i Pisa-undersökningen – och bland nya studenter på Chalmers och KTH. Här har resultatet försämrats sedan 1973.
Experter som Skolvärlden har talat med pekar ut 1990-talets laissez-faire-inspirerade skolpolitik och en bristande skolmatematik som orsaker.
Rolf Pettersson, matematikprofessor emeritus, har sedan 1973 undersökt matematikkunskaperna hos nya studenter på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Studenterna har fått genomföra ett test med nio standarduppgifter. Resultaten var i stort sett konstanta under perioden 1973–1993. Men 1994–2000 försämrades de kraftigt för att efter 2000 i princip ha legat på en oförändrad nivå.
Sedan 1997 genomförs ett liknande test hos de som börjar på civilingenjörsprogrammen på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Även det testet indikerar fallande matematikkunskaper.
– Det finns inget absolut samband mellan betygen och studenternas förkunskaper. Medelbetygen har höjts oerhört under senare år samtidigt som kunskaperna har sjunkit, säger Jana Madjarova, professor i matematik och ansvarig för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik vid Chalmers.
Hon tillägger att flera tekniska högskolor har känt sig tvingade att anpassa sig till elevernas bristande matematikkunskaper i början av utbildningen.
Flera experter som Skolvärlden har talat med pekar ut 1990-talets laissez-faire inspirerade valfrihetspolitik på skolområdet som en starkt bidragande orsak till försämringen.
– Det är alltid svårt med kausalitet. Men på 1990-talet gjordes en massa saker på skolområdet, som en ny läroplan, nytt betygssystem, skolpengen och det fria skolvalet. Det har påverkat elevernas resultat, säger Magnus Oskarsson, lektor i matematik vid Mittuniversitetet och projektledare för Pisa
Enligt Jana Madjarova finns det även grundläggande brister i skolmatematiken.
– Eleverna räknar tal sida upp och sida ner och prickar av mot facit, oftast utan att behöva tänka efter vad det är de egentligen gör och varför det blir som det blir. Jag tycker att man borde prioritera sambanden, varför saker och ting händer. Och lärande är elevernas och lärarnas gemen-samma projekt.
Läs mer i Skolvärlden nummer 10 och påwww.skolvarlden.se/artiklar/snuttifierad-undervisning-boven-i-mattefallet
Kontakt:
Anna-Lena Hernvall, chefredaktör och ansvarig utgivare för Skolvärlden och skolvärlden.se
tel: 0708 530 523,
mejl: anna-lena.hernvall@skolvarlden.se
Skolvärlden ges ut av Lärarnas Riksförbund 10 gånger per år med en upplaga med 90 000 exemplar. Skolvarlden.se kompletterar magasinet med daglig uppdatering. Produktionen görs av OTW Communication.
