Fler unga tänker rösta i framtiden
Rapporten analyserar data från ICCS 2009 - den största internationella studien om grundskoleelevers politiska värderingar och kunskaper någonsin. I förra veckan presenterade Skolverket de svenska resultaten från ICCS 2009. Parallellt har professorn i statskunskap Erik Amnå och hans forskargrupp skrivit "Skolor som politiska arenor" på uppdrag av Skolverket.
Förstagångsväljare 2014 Intresset för politik i traditionell mening är svalt hos 14-åringarna. En av tre är intresserade av svensk politik. Ännu färre är intresserade av internationell politik. Samtidigt har de en stark beredskap att gå till valurnorna. 85 procent säger att de kommer att rösta i riksdagsval i framtiden. I den förra stora internationella undersökningen 1999 var motsvarande siffra 76 procent. - De unga är kunniga och beredda att delta. Man kan säga att de står i politiskt "standby-läge". Det är uppmuntrande och samtidigt en utmaning för de etablerade partierna. Skolan som politisk arena I skolorna hanteras konflikter som kan vara utgångspunkt för en diskussion om politik och samhälle. Det kan till exempel handla om främlingsfientlighet, religiös intolerans och sexuella trakasserier. De flesta lärare säger att de tillåter att kontroverser får komma upp men att de samtidigt gör tydliga markeringar om vilka normer som gäller. Det är ovanligare att lärare uppträder som opartiska debattledare där skilda uppfattningar tillåts komma fram.
- Skolan är vår främsta arena för att hantera ojämlikhet och ökad mångfald. Därför är lärarnas förmåga att hantera kontroverser och stimulera en politisk diskussion avgörande för elevernas medvetenhet om politik och samhälle. Sociala klyftor – en utmaning för skolan Kön och migrationsbakgrund påverkar medborgarkompetensen. Elever med utländsk bakgrund har större politisk självtillit än de med svensk bakgrund. När det gäller kunskaper om demokrati och samhälle når flickor bättre resultat än pojkar. Men skillnaderna i kunskaper och värderingar kan inte minst förklaras av föräldrarnas utbildningsnivå. Ju längre utbildning föräldrarna har desto större är deras barns medborgarkompetens.
- På ett nästan kusligt sätt färgar föräldrarnas bakgrund av sig på ungdomarnas politiska kunskaper, värderingar, självtilltro, tillit och engagemang, säger Erik Amnå.
- Skolan har ett tydligt uppdrag att kompensera för social bakgrund. Här har skolan en stor utmaning att jobba med, säger Skolverkets Generaldirektör Per Thullberg.
För mer information www.skolverket.se För frågor kontakta Per Thullberg, Generaldirektör Skolverket 0733-773477 Erik Amnå, professor Örebro universitet 070-627 30 67 Fredrik Lind, undervisningsråd Skolverket 0733-773170 Pressmeddelande 2010-07-05
Mattias Ragert, pressekreterare Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: 08-527 334 33 Fax: 08-24 44 20 mattias.ragert@skolverket.se www.skolverket.se