Många lärare får höjd lön från flera statsbidrag

Hösten 2016 begärde skolhuvudmän ut 1,4 miljarder kronor i Lärarlönelyftet för att höja lönen för 65 369 lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Många arbetsgivare har satsat på förstelärare, som redan tidigare har fått löneökningar för sina karriärtjänster. Skolverkets uppföljning av Lärarlönelyftet visar också att de flesta valde att höja lönen med 2500 kr, vilket tyder på att många fördelat bidraget så att pengarna räcker till så många som möjligt.

– Kommunen eller den fristående skolan har stora möjligheter att fördela pengarna inom Lärarlönelyftet utifrån de förhållanden som råder lokalt. Vår uppföljning visar bland annat att många ger en lägre löneökning för att pengarna ska räcka till så många som möjligt. säger Joakim Feldt, chef för handläggningsavdelningen på Skolverket.

Många väljer att ge pengar till så många som möjligt

Totalt fick 65 369 lärare, förskollärare och fritidspedagoger ta del av Lärarlönelyftet. Den genomsnittliga löneökningen är 2 594 kr per månad och ligger därmed nära den lägre gränsen på 2 500 kr. Många kommuner och fristående skolor har valt att ge en något lägre löneökning till ett större antal personer i organisationen. Den lägsta löneökningen är 200 kr per månad och den högsta är 10 600 kr per månad. En person med lärarlönelyft tjänar i genomsnitt 35 554 kr per månad

Varannan förstelärare tar del av lärarlönelyft

8 076 lärare med karriärtjänst fick en löneökning via Lärarlönelyftet. Det är 53 procent av alla förstelärare höstterminen 2016. En förstelärare fick i genomsnitt 2 510 kr i löneökning via Lärarlönelyftet medan en icke-förstelärare fick 2 606 kr. Medellönen för en förstelärare som tar del av Lärarlönelyftet är 40 449 kronor.

En tredjedel av alla lektorer får lärarlönelyft

Bland lektorer så fick 55 stycken en löneförhöjning via Lärarlönelyftet. Totalt finns det 169 lektorer i Sverige så detta motsvarar drygt en tredjedel. Den genomsnittliga löneökningen via Lärarlönelyftet för en lektor är 2 606 kr. Medellönen för en lektor som tar del av Lärarlönelyftet är 48 248 kronor.

Fristående skolor ger en något högre löneökning

Löneökningen är i genomsnitt något lägre hos kommuner jämfört med övriga skolhuvudmän. I kommunala skolor är den genomsnittliga löneökningen 2 575 kr. Den genomsnittliga löneökningen är högst hos fristående skolor med 2 706 kr.

Vanligt med differentierade löneökningar

Mer än hälften av alla skolhuvudmän som begärt ut pengar har valt att i någon mån differentiera löneökningen via Lärarlönelyftet, alltså att ge olika mycket pengar till personalen. Nära hälften av skolhuvudmännen har valt att ge löneökningar som varierar utanför intervallet om 2 500-3 500 kr. Fristående skolor har i större utsträckning differentierat löneökningarna än vad kommunala och övriga huvudmän har gjort.

En stor del av bidraget nyttjas

Av de skolhuvudmän som begärt ut pengar har tre fjärdedelar begärt ut 90 procent eller mer av vad de totalt hade kunnat begära ut. En tredjedel har begärt ut 99 procent. Totalt har drygt 90 procent av statsbidraget eller 1,4 miljarder använts under den första perioden.

Bidraget kan begäras ut två gånger per år. Nästa rekvisitionsperiod startar den 1 april och pågår till den 15 maj 2017.

För frågor kontakta

Frågor om statistiken kan ställas till statsbidrag.lararlonelyftet@skolverket.se alternativt till Tomas Johansson, 08-527 336 82 eller Anna Forsberg, 08-527 331 61

För frågor om Lärarlönelyftet kontakta Andreas Spång, chef för statsbidragsenheten Skolverket, 08-527 335 05 eller Joakim Feldt, chef handläggningsavdelningen Skolverket, 08-527 334 55.

Skolverket är förvaltningsmyndighet för skolan, förskolan, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet. Myndigheten ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Skolverket ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.

Taggar: