Social bakgrund styr ungas syn på demokrati

Report this content


Den internationella studien ICCS 2009 – International Civic and Citizenship Study mäter kunskaper, värderingar och engagemang i samhället. 14-åringar i 38 länder har deltagit i studien - den största internationella undersökningen om grundskoleelevers medborgarkunskaper någonsin. Skolverket publicerar de svenska resultaten i internationell belysning i rapporten "Morgondagens medborgare".
Goda kunskaper i internationell jämförelse De svenska elevernas kunskaper ligger över både det internationella och europeiska genomsnittet, men inte i topp. Fyra länder – däribland Finland och Danmark – får bättre resultat på kunskapsprovet. Samtidigt når åtta procent av de svenska eleverna inte upp till miniminivån för vad man behöver kunna som medborgare. Motsvarande siffror för Finland är två procent och för Danmark fyra procent.
Svagt intresse för politik Internationellt sett är de svenska elevernas intresse för politik och samhällsfrågor lågt. En tredjedel är ganska eller mycket intresserade av politiska frågor i sitt land, medan en fjärdedel är helt ointresserade. Däremot vill många elever påverka sin vardag i skolan. Elevinflytandet har förbättrats över tid, men studien visar samtidigt att det på många skolor återstår en hel del arbete med detta.
Sverige i topp i syn på jämställdhet Svenska 14-åringar visar en stark uppslutning kring grundläggande demokratiska värden som yttrandefrihet och att fritt välja sina ledare. I internationell jämförelse finns också ett starkt stöd för lika rättigheter för olika grupper i samhället. Svenska elever utmärker sig särskilt genom att värdera jämställdhet högt. Samtidigt finns det elever som uttrycker intolerans mot invandrare och har stereotypa uppfattningar om män och kvinnor – värderingar som ofta motsvaras av låga kunskapsresultat.
Föräldrars utbildning har stor betydelse Skillnaderna i resultat mellan elever är större i Sverige än genomsnittet för de europeiska länder som deltar i studien. Socioekonomisk bakgrund, kön och migrationsbakgrund är tre faktorer som har betydelse för resultaten. Socioekonomisk bakgrund är den faktor som framträder tydligast. Barn till högutbildade föräldrar når bättre resultat och inget annat europeiskt land i undersökningen visar en större effekt av föräldrars utbildningsbakgrund än Sverige. Skolsegregation förstärker skillnader Både elevens egen bakgrund och klasskamraternas familjebakgrund påverkar en elevs kunskapsresultat. De båda faktorerna samverkar också. Barn till högutbildade tjänar mer på att gå i samma klass som andra barn till högutbildade än barn till lågutbildade gör. Skillnaderna mellan elevers medborgarkunskaper förstärks därmed av skolsegregation.
För mer information www.skolverket.se För frågor kontakta Fredrik Lind, projektledare 08-5273 3170 eller 0733-773170 (efter 11:00) Sverker Härd, enhetschef 08-5273 3311 eller 0733-773311 (efter 11:00) Pressmeddelande 2010-06-29

Mattias Ragert, pressekreterare Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: 08-527 334 33 Fax: 08-24 44 20 mattias.ragert@skolverket.se www.skolverket.se

Dokument & länkar