Grundskolan och gymnasieskolan behöver kulturskolans lärare
Skall grund- och gymnasieskolan ha en möjlighet att anställa behöriga och legitimerade lärare i de estetiska ämnena innan 2015 måste de lärare som idag arbetar både på kulturskola och grund- eller gymnasieskola särskilt uppmärksammas.
Cirka 40% av alla som är registrerade som musiklärare i skolan är obehöriga, dvs utan lärarexamen. Lägger vi till de lärare som har lärarexamen, men saknar ämneskunskap och trots det ändå arbetar med musik, är snarare 60- 70 % ”obehöriga”. De är med andra ord behöriga eller obehöriga lärare som inte kommer att få legitimation för att arbeta som musiklärare.
Många av landets musik- och kulturskolor samverkar med grund- och gymnasieskolan. Denna samverkan har ökat de senaste åren. Särskilt i de mindre kommunerna. Uppemot 1000 lärare är berörda. De allra flesta lärare från kulturskolorna som även finns inom andra skolformer har en lärarexamen. Några saknar formell lärarutbildning. Några har ”bara” en 4,5 årig musikerutbildning. Regeringen har nu bestämt att alla som skall arbeta i skolan skall ha BÅDE ämneskunskap och lärarutbildning. SMoK välkomnar detta.
Vad vi ser nu är stora övergångsproblem med tanke på den stora andelen obehöriga. Vi tror att det kan handla om flera tusen lärare som behöver utbildas innan alla elever kan få undervisning av sådan kvalitet som de har rätt till. För att underlätta arbetet med att få fram lärare som klarar av detta uppdrag anser vi att två saker som har anknytning till kulturskolorna är viktiga i det fortsatta arbetet.
För det första anser vi att de lärare som har musiklärarexamen på ett instrument, sång- eller rytmiklärare och idag arbetar inom grundskola och gymnasium skall få legitimation även om de saknar examen i s.k. klassundervisning. Inte minst med hänsyn till att musikämnet innehåller en mycket stor del instrumentalt samspel är deras utbildning i hög grad relevant.
Vi anser också att de lärare med exempelvis en musikerutbildning, dvs som har en hög ämneskompetens men saknar lärarexamen, skall erbjudas en av staten finansierad fortbildning som gör att de kan få lärarlegitimation och fortsätta sitt arbete.
Vi har här bara nämnt musiklärargruppen eftersom den gruppen numerärt är störst. Liknande resonemang, med vissa variationer, kan dock föras kring dans- bild- och teaterlärare. Exempelvis bör danspedagoger med treårig utbildning och som arbetar på en gymnasieskola erbjudas samma fortbildning som ovan beskrivs så att även de kan få lärarlegitimation.
Skall grund- och gymnasieskolan till 2015 kunna anställa behöriga och legitimerade lärare i de estetiska ämnena måste de lärare som idag arbetar både på kulturskola och grund- eller gymnasieskola särskilt uppmärksammas.
Sveriges musik- och kulturskoleråd
Per Sjöberg
Ordförande
Håkan Sandh
Verksamhetschef
SMoK, Håkan Sandh, hakan.sandh@smok.se 0708- 317498
Om SMoK
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd bildades 1997 som en intresseorganisation vars medlemmar består av landets kommuner representerade av den lokala musik- eller kulturskolan. För närvarande är drygt 90 procent av landets kommuner medlemmar.