Svartarbetet troligen det största problemet!
FUT-delegationen presenterar idag rapporter om omfattningen av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen. Omfattningen som redovisas för arbetslöshetsförsäkringen är mindre än för andra stora trygghetssystem men den är ändå inte acceptabel.
Omfattningsstudierna visar att den procentuella andelen av felaktiga utbetalningar varierar mellan som lägst för arbetslöshetsersättning och högst för ekonomiskt bistånd. I Brå och Skatteverkets rapport bedöms felaktiga utbetalningar med anledning av svartarbete ha en betydande omfattning. I rapporten görs också bedömningen att svartarbetet bland dem som har arbetslöshetsersättning är lägre än bland allmänheten i stort.
SO:s ordförande Birgitta Lanér kommenterar resultatet: - Att omfattningen för arbetslöshetsförsäkringen är lägst kan tyda på att kvalitets- och kontrollarbetet har varit framgångsrikt och att arbetslöshetskassorna genom sin närhet till arbetsmarknaden och medlemmarna har bättre förutsättningar. Omfattningen som redovisas för arbetslöshetsförsäkringen är ändå inte acceptabel. Trots att arbetslöshetskassorna sedan en längre tid har förstärkt sina kontroller och genom en strikt tillämpning ger flest sanktioner, behöver kvalitets- och kontrollarbetet förstärkas och intensifieras ytterligare.
- SO:s bedömning är att bekämpandet av svartarbetet är den isolerat viktigaste åtgärden för att effektivt reducera de felaktiga utbetalningarna. Av de fackliga och branschorganisationer som samverkar med arbetslöshetskassorna bedrivs sedan mycket lång tid ett omfattande arbete för att försvåra för oseriösa aktörer och hindra svartarbete. Som exempel kan nämnas ”Byggbranschen i samverkan” som har lagt fast ett åtgärdsprogram ”Krafttag mot svartarbete”. En strikt tillämpning och kontroll av efterlevnaden av regelverket har alltid varit en väsentlig och viktig del av arbetslöshetsförsäkringen. Administrativa sanktioner har tillämpats sedan 1935 och likaså har arbetsförmedlingens kontrollfunktion alltid varit en förutsättning för korrekta utbetalningar.
För att stärka möjligheten att uppnå målsättningen att förhindra felaktiga utbetalningar och att ge medlemmarna en bra service i form av snabb handläggning med korrekt beslutsunderlag har arbetslöshetskassorna genom SO varit pådrivande när det gäller det nuvarande elektroniska informationsutbytet som sker mellan a-kassorna, Försäkringskassan, CSN och AMS.
SO:s ordförande Birgitta Lanér fortsätter: - De enda faktiska mätningar av felaktiga utbetalningar som gjorts sedan 1990 – talet visar tydligt att i de rutiner där informationsutbytet varit etablerat har volymen felaktiga utbetalningar väsentligt minskat. SO vill framhålla att kvalitets- och kontrollfrågor är centrala hos arbetslöshetskassorna och att det pågår ett kontinuerligt utvecklings- och uppföljningsarbete.
- SO anser också att det är väsentligt att regelverket medger att nödvändiga uppgifter kan hämtas och lämnas mellan myndigheter och organisationer. Vi har exempelvis under 2005 till Finansdepartementet framfört att SO principiellt inget har att erinra emot att vissa myndigheter får uppgifter från arbetslöshetskassorna om det är så att arbetslöshetskassorna har uppgifter som de behöver för att utöva sin verksamhet på ett snabbt, korrekt och rättssäkert sätt samt för att förhindra fusk och överutnyttjande.
SO:s kanslichef och ledamot i FUT- delegationen Peter Schönefeld kommenterar Omfattningsrapporten: - När man läser rapporten och värderar resultat måste man ha klart för sig att det bygger på be-dömningar (med mycket stor spännvidd) av ett antal experter (6-8) per trygghetssystem och att de mätningar som gjorts med t.ex. samkörningar mellan arbetslöshetskassorna, Försäkringskassan och CSN visar volymer som är ca en tiondel av experternas bedömning. Vidare att rapporten på grund av risken för läckor utarbetats under stor tidspress och att arbetet med gemensamma analyser och slutsatser därmed inte varit optimal.
- Det är viktigt att komma ihåg att arbetslöshetsförsäkringen är en väsentlig del av en aktiv arbetsmarknadspolitik. Den ska ge möjlighet för den enskilde att finna ett nytt arbete men även, när så är nödvändigt, byta bransch, yrke eller bostadsort för att bryta arbetslöshet. Men den ska också medverka till att arbetsmarknaden fungerar effektivt genom korta söktider. Det är bl.a. mot denna bakgrund viktigt att arbetslöshetsförsäkringen fungerar effektivt och har hög legitimitet. Kvalitets- och kontrollfrågor måste därför inriktas på ”Rätt från början”. Detta sker bl.a. genom ett ökat elektroniskt informationsutbyte, användning av IT-teknik för uppgiftsinhämtning- och behandling. Men det krävs också förbättrad information i hela kedjan av alla aktörer. Och att kontroller och sanktioner är väl kända och tillämpas korrekt och lika.
- Det som har varit svårast att bedöma är effekterna av svartarbete. Experterna ansåg att det finns ett stort mörkertal till följd av svartarbete, men att detta är ett mycket svårbedömt område och att svartarbetet varierar starkt mellan branscher. Brå och Skatteverkets bedömning indikerar en betydande omfattning, något som måste tas på största allvar. Arbetslöshetskassornas möjlighet att motverka svartarbetet är dock mycket begränsad. Svartarbetet är ett problem för hela ekonomin och det är i första hand regering och riksdag som måste ta initiativ och besluta om resurser och medel som möjliggör ett effektivt arbete för att minska svartarbetet.
Arbetslöshetskassorna granskade och kontrollerade
Arbetslöshetskassornas verksamhet granskas såväl internt som externt i en omfattning som sannolikt inte har någon motsvarighet avseende övriga trygghetssystem. Arbetslöshetskassorna granskas kontinuerligt av många. Staten har en representant i varje arbetslöshetskassas styrelse och varje arbetslöshetskassa har utsedda revisorer. Tillsynsmyndigheten IAF genomför ett stort antal kontroller varje år och statsbidragshanteringen granskas regelbundet av AMS. Utöver detta genomför Riksrevisionen effektivitetskontroller.
Exempel på utvecklingen av kvalitets- och kontrollfrågor hos arbetslöshetskassorna: • Ökad elektronisk inhämtning- och behandling av uppgifter från 2000
• Ändrade sanktioner för ökad tillämpning från den 5 januari 2001
• Arbetslöshetskassorna omfattas av regler om offentlighet och sekretess (för att möjliggöra ett elektroniskt informationsutbyte) sedan den 1 juli 2002
• Elektroniskt informationsutbyte mellan arbetslöshetskassorna och CSN och Försäkringskassan sedan november 2003
• Ökat antal ifrågasättanden från 3 569 år 2000 till 13 000 prognos för år 2007
• Ökat antal sanktioner från 1 820 år 2000 till 5 860 år 2006
• Ökad volym återbetalningar från 40 miljoner kronor år 2004 till 80 miljoner kronor år 2006
• Samkörningar mellan arbetslöshetskassorna och CSN och Försäkringskassan åren 2003, 2004, 2006 och 2007
• Samkörningar mellan arbetslöshetskassorna åren 2006 och 2007
• Bidragsbrottslag från den 1 augusti 2007
Mer info finns även i den bifogade PDF-filen (mail, långa versionen).
Ytterligare material om arbetslöshetsförsäkringen finns på vår webbplats www.samorg.org
Upplysningar: Birgitta Lanér ordförande i SO (Arbetslöshetskassornas Samorganisation), 070- 658 49 43 eller Peter Schönefeld, Samorganisationens kanslichef 08-555 138 10, 070-568 58 45