Rysk björn inte skäl att skramla med egna vapen

Report this content

Socialdemokrater för tro och solidaritet ser med stor oro på på utvecklingen i Ukraina och på Rysslands agerande på Krim. Samma oro har fått svenska högerpartier att börja skramla med egna vapen och på nytt tala om Nato-medlemskap. Rysslands agerande gentemot Ukraina är folkrättsligt helt oacceptabelt, men Sveriges möjligheter att värna fred och säkerhet sker fortfarande bäst genom militär alliansfrihet. Med ett svenskt Nato-medlemskap ökar snarare spänningarna runt Östersjön, Barents och vår övriga närhet.

Socialdemokrater för tro och solidaritet ger här ett antal punkter på hur vi bör arbeta för fred och säkerhet genom demokrati, mänskliga rättigheter och global rättvisa - inte genom militär upprustning och svenskt medlemskap i Nato. Det var militärallianser som blev omodernt med det kalla krigets slut, inte militär alliansfrihet.

Vi ser med stor oro på utvecklingen i Ukraina och på Rysslands agerande på Krim. Andra delar vår oro, men väljer till skillnad från oss att svara på oron genom att börja skramla med egna vapen. Att som Folkpartister och Moderater kräva nya miljarder till militära insatser. Eller som Kristdemokraterna, genom att ompröva sitt ställningstagande till Nato - från ett nej till ett ”ja, kanske”, med en vaknad rysk björn som argument. Nu är tre av fyra allianspartier förespråkare av svenskt medlemskap i Nato.

Nato-motståndet i den svenska folkopinionen har länge varit starkt och stabilt. Nato förknippas fortfarande med kalla kriget. En allians som domineras av USA, som alltjämt sätter sin yttersta tillit till kärnvapenavskräckning och som ibland låter maktpolitiska skäl gå före folkrätt, reser frågetecken hos en majoritet svenskar, medan svensk militär alliansfrihet ses som ett sätt att bibehålla handlingsfrihet. FN ses hos svensken ofta som globalt enande, men Nato som polariserande. Den uppfattningen är värd att ta på allvar.

Rysslands agerande gentemot Ukraina är folkrättsligt helt oacceptabelt, men Sveriges möjligheter att värna fred och säkerhet för oss själva och i vårt närområde sker fortfarande bäst genom militär alliansfrihet. Med ett svenskt Nato-medlemskap ökar snarare spänningarna runt Östersjön, Barents och vår övriga närhet, genom att ytterligare säkerhetspolitiskt isolera Ryssland, med en maktpolitisk logik från det kalla kriget. Vi ska självklart samarbeta med Nato i internationella fredsinsatser på FN:s uppdrag och vi behöver respektera de länder som utifrån ett eget upplevt säkerhetsunderskott söker medlemskap. Men Sverige skulle bli mindre, inte mer säkert, som full medlem av Nato med utväxlade säkerhetsgarantier, som dessa alltjämt ser ut och med den säkerhetspolitiska logik som organisationen har.

Det var militärallianser som blev omodernt med det kalla krigets slut, inte militär alliansfrihet.

Sverige måste ha tillräckliga resurser och en fungerande struktur för att värna vår nationella suveränitet och integritet, ytterst också militärt. Men att motivera en upprustning av det svenska försvaret med hänvisning till ett rysk hot, snarare minskar än ökar Sveriges säkerhet. Det finns inget militärt hot mot Sverige och vi behöver en politik som samlat ser till att bygga vidare på de 200 år av frihet från krig som gjort Sverige till ett socialt, ekonomiskt och utrikespolitiskt framgångsland.

För att förhindra upptrappning av konflikter och våld måste vi uppmärksamma tidiga varningssignaler och ingripa genom politiska insatser. Vi behöver koppla säkerhetspolitiken till rättvisefrågor och demokrati, försvarspolitiken till mänskliga rättigheter. Med folkrätt, mänskliga rättigheter och internationell solidaritet i självklart fokus.

Allra främst bör Sverige stärka sitt internationella civila arbete för att i dialog verka för demokratisering, mänskliga rättigheter och långsiktiga samarbeten för handel och mellanfolkligt utbyte. Avgöranden i vårt närområde är en långsiktig integration mellan Europa och Ryssland som en del i ett växande globalt samarbete.

Det är så vi som militärt alliansfritt land fortsatt kan vara en internationell kraft för stabilitet, säkerhet och fred.

Socialdemokrater för tro och solidaritet vill se:

-       Ett omedelbart stopp för alla försök till rysk annektering, vare sig det handlar om trupp, provokationer eller ensidiga politiska beslut.

-       Stöd för en politisk dialog mellan Ryssland och Ukraina, där alla minoriteters rättigheter tillvaratas, för att lösa krisen i sin helhet

-       Svenska initiativ för ett utvecklat politiskt och ekonomiskt samarbete och närmande till EU för hela Östeuropa, inklusive Ryssland.

-       Ett konsekvent förhållningssätt till folkrätt och mänskliga rättigheter, som gör att vi med trovärdighet och stringens kan framföra konstruktiv kritik när länder begår flagranta brott mot dessa som Ryssland nu gjort.

-       Arbete för fred och säkerhet genom demokrati, mänskliga rättigheter och global rättvisa - inte genom militär upprustning och svenskt medlemskap i Nato

-       En kraftfull politik för en rättvis, jämlik och hållbar global utveckling, med bl.a. långsiktig fattigdomsbekämpning och demokratisering på agendan.

-       Stärkta svenska insatser för att förebygga väpnade konflikter och minska vapenspridning.

För mer information

Peter Weiderud,
förbundsordförande
070-845 03 60 

Monica Pourshahidi, 
pressekreterare
070-339 13 20
monica@trosolidaritet.se 

______________________

Socialdemokrater för tro och solidaritet glöder för fred, frihet och rättvisa. Vi vårdar solidariteten och slåss mot orättvisorna, gärna tillsammans med dig. Vi vill bygga en hållbar värld där alla behövs, alla får plats och alla har samma rätt och värde.
Tro och solidaritet. Det är vi.

Taggar:

Citat

Vi ger här ett antal punkter på hur vi bör arbeta för fred och säkerhet genom demokrati, mänskliga rättigheter och global rättvisa - inte genom militär upprustning och svenskt medlemskap i Nato. Det var militärallianser som blev omodernt med det kalla krigets slut, inte militär alliansfrihet.
Socialdemokrater för tro och solidaritet