Nu får Stockholms mest socioekonomiskt utsatta skolor mer resurser

Resultatskillnaderna mellan Stockholms socioekonomiskt starkaste och svagaste skolor är alldeles för stora, trots en positiv utveckling det senaste decenniet. Nu höjer det rödgröna styret den socioekonomiska ersättningen med 133 miljoner kronor – motsvarande i snitt 9,9 procent per elev.

Likvärdigheten i skolan i Sverige minskar och elevers bakgrund har fått större betydelse för deras resultat. Det visar bland annat den senaste PISA-rapporten. Det betyder att kunskapsskillnaderna mellan elevgrupper och skolor ökar och att den pedagogiska segregationen blir större.

I Stockholm går dock utvecklingen i en annan riktning – det senaste decenniet har skillnaderna mellan de socioekonomiskt starkaste och svagaste skolorna minskat. Den positiva utvecklingen kan kopplas till att staden under en lång period haft en av landets mest kompensatoriska skolpeng.

– Vi har länge sett en positiv resultatutveckling i Stockholms socioekonomiskt utsatta områden, men skillnaderna är fortsatt alldeles för stora. Nu förstärker vi den socioekonomiska ersättningen ytterligare så de skolor med tuffast förutsättningar kan stärka upp med mer personal, servera frukost eller utöka simundervisningen. De här resurserna behövs, och gör stor skillnad, säger skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S).

Totalt fördelas i år 1,5 miljarder kronor till skolor i egen regi och till fristående skolor enligt den socioekonomiska modellen. Det innebär en ökning med 133 miljoner kronor eller 9,9 procent per elev i snitt jämfört med 2023. Den socioekonomiska ersättningen viktas mot en rad variabler, såsom vårdnadshavarens utbildningsbakgrund, vilket år som eleven eller familjen invandrat till Sverige och mot vårdnadshavarens ekonomiska situation.

– Stockholms skolor ska vara starka nog för att även de barn och unga med svårast förutsättningar hemifrån ska få de kunskaper de behöver för framtiden. Att vi har en resursfördelning för att jämna ut livschanser är därför viktigt, men det kommer aldrig fullt ut kunna kompensera för de systemfel den svenska skolan lider av. Den marknadsstyrda skolan förstärker skolsegregationen. För att vi ska kunna råda bot på skolans strukturella problem krävs det att regeringen genomför en systemförändring, säger skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S).

Presskontakt: Naomi Grossman, naomi.grossman@stockholm.se, 076-122 92 53