Viktiga lärdomar för staden med anledning av Barnpalatsets konkurs

Idag presenterar kulturförvaltningen i Stockholm sin rapport om Barnpalatset. Rapporten visar att Stockholms stad har mycket att lära om att ingå avtal i storskaliga projekt med flera aktörer. När Barnpalatset 2009 startade upp arbetet med att skapa en nationalscen för barnkultur på Riddarholmen gav staten, länet och staden sitt fulla stöd. Även oppositionen i Stockholms stad var positiva men betonade sin oro för ekonomin i projektet.

– Staten och fastighetsverket har en stor del i det misslyckande som nu är ett faktum. T.ex. borde det varit en självklarhet att ett kulturhus för barn inte klarar en miljon i hyra per månad, säger Anna-Greta Leijon (S), gruppledare i Kulturnämnden.

Kulturförvaltningens rapport lyfter bl.a. fram att större fokus borde lagts på oberoende bedömning av förstudiearbetet, affärsplanen och långsiktigheten i projektet.

– En viktig lärdom är att i samma stund staden går in som samarbetspartner i dylika projekt, riskerar man att uppfattas som garant. Staden måste därför vara mycket tydlig i sin roll som kortsiktig eller långsiktig aktör när den är med och finansierar verksamheter. Den här historien skadar inte bara stadens goda varumärke utan också möjligheten att göra liknande satsningar i framtiden, säger Tomas Rudin (S), oppositionsborgarråd.

Socialdemokraterna föreslår nämnden att ge kulturförvaltningen i uppdrag att omgående stärka upp sin kompetens för att möta utvecklingen mot fler storskaliga projekt med nya samarbetskonstellationer och finansieringsmodeller.

För mer information, kontakta:
Tomas Gustavsson
Pressekreterare
076-122 91 99

Taggar: