Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd: S måste prioritera ökad jämlikhet i hälsa
Idag, den 24 oktober, presenterar Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd en ny rapport - Rik och frisk, fattig och sjuk - i låginkomstutredningsserien. Fokus ligger denna gång på hur de snabbt ökade inkomstskillnaderna i Sverige påverkar hälsan hos befolkningen. Rapporten är skriven av Morgan Johansson, riksdagsledamot och f.d. folkhälsominister, Johanna Hållén, informatör och f.d. politiskt sakkunnig, och Ola Johansson, utredare.
- En av de viktigaste uppgifterna för en framtida socialdemokratisk regering efter 2010 är ett aktivt arbete för att minska dagens oacceptabla skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper, konstaterar Morgan Johansson.
- De senaste decennierna har det generella hälsoläget i Sverige förbättrats, men klyftorna i hälsa är nära nog oförändrade, säger Johanna Hållen och fortsätter:
82 procent av män med hög inkomst angav i Folkhälsoinstitutets nationella hälsoenkät att de har bra eller mycket bra hälsa. För män med låg inkomst är andelen 59 procent. Bland kvinnorna är siffrorna 70 respektive 53 procent. När det gäller den psykiska ohälsan är skillnaderna ännu större. T ex har 21 procent av männen och 24 procent av kvinnorna med låga inkomster en eller flera gånger haft självmordstankar. För män och kvinnor med höga inkomster är det mindre än hälften: 5 procent av männen och 11 procent av kvinnorna. Här finns också en tydlig åldersfaktor: det är de unga i befolkningen som mår sämst. Det är skrämmande.
Sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet har den ekonomiska ojämlikheten ökat kraftigt.
- Även om Sverige fortfarande är ett av världens mest jämlika länder så ökar klyftorna bland befolkningen och mycket talar för att denna utveckling kommer fortsätta under mandatperioden, kommenterar Ola Johansson.
I rapporten pekas åtta prioriterade åtgärdsområden ut:
1. Ökad ekonomisk jämlikhet. Skatte- och transfereringssystemen måste användas för att åstadkomma minskade klyftor. Finanspolitiska stöd bör riktas mot de grupper som har det sämst ställt, t ex höjda barnbidrag, bostadsbidrag och flerbarnstillägg. En ny förmögenhetsskatt och ökad progressivitet när det gäller i inkomstskatterna bör övervägas. A-kassan bör återställas, med högre ersättningsnivåer och väsentligt lägre avgifter.
2. Satsningarna på förebyggande folkhälsoarbete måste öka. En framtida socialdemokratisk regering måste aktivt prioritera det förebyggande och sammanhållna folkhälsoarbetet.
3. Primärvården måste fortsätta att utvecklas. Fri etableringsrätt i primärvården riskerar att leda till en snedfördelning av vården. Man bör överväga att avskaffa avgifterna i primärvården, om man går till den vårdcentral där man är listad..
4. Psykisk ohälsa måste förebyggas. Det är något djupt fel med ett samhälle där befolkningen mår som sämst i åldersgruppen 16-29 år, tätt följd av åldersgruppen 30-44 år. Vi anser att detta hänger samman med situationen för de unga i skolan, på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden. Åtgärder som syftar till att minska stress och otrygghet för ungdomar och unga vuxna bör prioriteras.
5. Köerna i sjukvården måste minska. Köerna växer nu mycket snabbt på flera håll i landet. Det behövs rejäla resurstillskott för att minska köerna, och säkerställa att alla landsting når upp till vårdgarantin.
6. Gräddfilerna i vården måste stoppas. När köerna till den offentliga vården ökar, växer det fram en parallell privat sjukvårdsorganisation för de allra rikaste. Ordningen ”vård efter behov, inte efter plånbok” rubbas. En ny lag som bl.a hindrar offentliga sjukhus från att ta in försäkringspatienter bör införas.
7. Varning för riskerna med gränsöverskridande vård. Den utveckling som sker inom EU-området kan innebära utvidgade möjligheter till att kräva att vård som söks utomlands ska betalas av hemlandet. En sådan fri dragningsrätt kan underminera den gemensamma finansieringen av sjukvården.
8. Helhetssyn på samhälle och hälsa. Vi förespråkar ett angreppssätt som lyfter fram de samhälleliga orsakerna bakom ohälsan, och vi pekar på osäkra anställningsförhållanden, högre tempo och ökade prestationskrav i arbetsliv och i skolan, kvarvarande och på många håll ökande arbetsmiljöproblem. Det behövs en ny diskussion om arbetslivets förnyelse. Snarare än att ropa på ännu längre arbetstid för de unga barnfamiljerna, bör vi underlätta för dem att kombinera arbete och familj, och att komma bort från arbetet under den mest intensiva småbarnsperioden. Arbetstidsreformer som gynnar barnfamiljerna, t ex förlängd föräldraförsäkring, bör övervägas.
Emma Lennartsson, Ordförande i Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd, 070-209 74 55