Nej till centralstyrt vårdvalsystem med fri dragningsrätt!
Vi socialdemokrater i SKL har idag med bestörtning kunnat notera att den borgerliga majoriteten välkomnar regeringens förslag om en lagstiftning inom hälso- och sjukvården, som direkt och tydligt går emot en uttalad vilja hos nästan alla landets landsting och regioner. Den borgerliga majoriteten inom SKL företräder i denna mycket viktiga fråga inte SKL:s medlemmar, utan utgör istället en stödtrupp till den moderatledda regeringen.
Förslaget är dessutom en allvarlig inskränkning av det kommunala självbestämmandet och hindrar möjligheten för landstingen och regionerna att bedriva vård efter lokala förutsättningar och behov. Det är två av invändningarna i socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets reservation mot ett yttrande från Sveriges Kommuner och Landsting över delbetänkandet SOU 2008:37, ”Vårdval i Sverige”. Betänkandet föreslår införandet av ett nationellt vårdvalsystem inom primärvården med fri dragningsrätt för privata aktörer.
- Vi avvisar delbetänkandets förslag om obligatorisk nationellt vårdvalssystem med fri etableringsrätt för privata vårdgivare i Sverige. Vi avvisar också förslaget om nationellt uppdrag för primärvården. Förslaget är en allvarlig inskränkning av det kommunala självbestämmandet och hindrar möjligheten för landstingen och regionerna att bedriva vård efter lokala förutsättningar och behov. Enligt Dagens Medicin 35/2008 är det bara Stockholms läns landsting som säger ja till utredningens huvudförslag. Västmanland tar inte ställning. Övriga 19 sjukvårdshuvudmän säger tydligt nej till förslaget.
- Ett kundvalssystem med fri etablering innebär att vården blir efterfrågestyrd istället för behovsstyrd. Det är ett brott mot principen att vård ska ges efter behov.
- Förslaget leder till en mer ojämlik hälsa. Resurser omfördelas från områden med stora vårdbehov till områden med små vårdbehov.
- Primärvården står inför stora utmaningar i framtiden. Behoven kommer att öka och läkarbristen kommer att bestå under överskådlig tid. Vi tycker inte att det här är ett förslag som möter framtidens utmaningar.
För socialdemokraterna i hälso- och sjukvårdsberedningen: Marie-Louise Forsberg-Fransson (s)
För socialdemokraterna i sjukvårdsdelegationen: Ingrid Lennerwald (s)
Elvy Söderström (s) ledamot i programberedningen för valfrihet
För mer information: Marie-Louise Forsberg-Fransson, 070-515 74 09
Bilaga:
Yttrande över delbetänkandet (SOU 2008:37) Vårdval i Sverige
Förbundets ställningstagande
Vi avvisar delbetänkandets förslag om obligatoriskt nationellt vårdvalssystem med fri etableringsrätt för privata vårdgivare i Sverige. Förslaget är en allvarlig inskränkning av det kommunala självbestämmandet och hindrar möjligheten för landstingen och regionerna att bedriva vård efter lokala förutsättningar och behov. Av landets 21 sjukvårdshuvudmän är det bara Stockholms läns landsting som säger ja till utredningens huvudförslag. Västmanland tar inte ställning, men övriga 19 medlemsorganisationer säger tydligt nej till förslaget.
Nationellt enhetligt vårdvalssystem
Vi avvisar förslaget att införa ett nationellt enhetligt system för vårdval inom primärvården. Förslaget sätter upp hinder för sjukvårdshuvudmännens möjligheter att utforma och utveckla egna modeller för en god primärvård som sätter medborgarnas behov och rätt till en god vård i centrum.
Flera redan existerande vårdvalsmodeller som tagits fram i olika delar av landet måste göras om för att anpassas till det föreslagna nationella systemet. Det gäller till exempel Hälsovalsmodellen i Kalmar län och Vårdval Halland. På det sättet är förslaget direkt kontraproduktivt. En stor risk är att nödvändiga utvecklingsarbeten som utformas för att passa lokala förhållanden helt stannar av runtom i landet.
Fri etableringsrätt för privata vårdgivare
Vi avvisar utredningens förslag om fri etablering och fri dragningsrätt av skattemedel för privata vårdgivare. Tidigare erfarenheter av system med fri etableringsrätt för privata vårdgivare visar att nyetableringar främst kommer till stånd i områden med låga sociala ohälsotal, dvs där befolkningen har god köpkraft och hög utbildningsnivå. Samtidigt är det få som etablerar sig i de områden som har de största vårdbehoven. Systemet innebär således en omfördelning av primärvårdens resurser från grupper med stora vårdbehov till grupper med mindre vårdbehov. Detta går stick i stäv med målen om en jämlik hälsa och med hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om att vården ska fördelas efter människors behov. Systemet kan också innebära stora ekonomiska risker för sjukvårdshuvudmännen kopplade till svårigheter att uppfylla planeringsansvaret för hälso- och sjukvården.
Två av den svenska hälso- och sjukvårdens största problem är den ojämlika hälsan i landet samt den dåliga tillgängligheten på flera områden. Vi ser att förslag som stärker patientens ställning i vården kan vara en del i lösningen av tillgänglighetsproblemen, emedan förslaget om fri etablering förvärrar problemet med hälsans ojämlika fördelning. Stora grupper i utsatta områden underkonsumerar vård redan idag. Landstingen och regionerna måste därför ha rätten att utifrån demokratiska beslut styra resurser och etableringar dit behoven är som störst.
Vi anser att en demokratiskt styrd och solidariskt finansierad vård som ges efter behov är en av de viktigaste grundstenarna i den svenska välfärdsmodellen. Fri dragningsrätt på vårdens resurser (skattemedel) innebär en förskjutning av makten över hälso- och sjukvårdens utveckling från demokratin och politiken till framförallt de privata vårdbolagen. Då den demokratiska styrningen är en förutsättning för att kunna fördela vårdens resurser efter behov kan konsekvenserna av denna maktförskjutning bli väldigt olycklig både på kort och på lång sikt.
Fast läkarkontakt
Förslaget att ta bort bestämmelsen i 5 § i hälso- och sjukvårdslagen om att den fasta läkarkontakten i primärvården ska vara specialist i allmänmedicin får inte innebära att allmänspecialisternas betydelse som bas i primärvården urholkas. Förändringen kan dock innebära positiva möjligheter för sjukvårdshuvudmännen att själva utforma system för närsjukvården efter lokala förutsättningar och behov.
Övriga synpunkter
Vi ser med oro på hur de utredningar som under senare tid har presenterats inom vården och omsorgens område har hanterats i ett demokratiskt perspektiv. Direktiven är formulerade som svar snarare än som frågeställningar.
Förslagen är av mycket omfattande karaktär. Det handlar om att tvinga alla landsting att införa ett centralt definierat vårdvalsystem. Modellen har inte varit föremål för någon omfattande utvärdering, det har inte ställts emot primärvårdens framtida utmaningar och det har inte jämförts med andra modeller eller andra system. Förslaget syftade till att stärka patientens rätt men med den föreslagna utformningen blir istället det övergripande syftet att öka andelen privata utförare.
Om syftet är att utveckla primärvården med bättre service och tillgänglighet är det bättre om varje landsting får utforma sina egna modeller än att alla tvingas införa ett system som ändå inte löser problemen lokalt.
För Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i beredningen för Primärvård och Äldreomsorg och Valfrihetsberedningen.