Delbetänkandet Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv överlämnat till socialministern

I dag överlämnade regeringens särskilde utredare Göran Stiernstedt formellt sitt delbetänkande i utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) till socialminister Annika Strandhäll. Utredningen syftar till att utreda hur vården kan bli mer jämlik och behovsbaserad, samt hur skattemedel kan användas på ett bättre sätt för att utveckla hälso- och sjukvården.

- Delbetänkandet visar tydligt att vi har problem med ojämlikhet inom vården. Det stärker mig i övertygelsen om att vi måste fortsätta att investera. Vården har inte råd med skattesänkningar, säger socialminister Annika Strandhäll.

- Delbetänkandet belyser ett antal områden där stat och landsting gemensamt behöver göra mer för att säkerställa en likvärdig, tillgänglig och behovsanpassad vård i hela Sverige, säger socialminister Annika Strandhäll.

De delar som nu delredovisas är en kartläggning av socioekonomiska skillnader i vårdutnyttjande och utgångspunkter för bättre styrning. I delbetänkandet presenteras en tidig analys som kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med slutbetänkandet, som ska presenteras senast den 30 juni 2019.

Delbetänkandet innehåller bland annat följande analyser och överväganden:

Vårdkonsumtion skiljer sig mellan olika grupper
Olika grupper konsumerar vård olika. Skillnader finns inte bara mellan socioekonomiska grupper utan också mellan kön, åldersgrupper och geografiska förutsättningar, däribland skillnad mellan stad och landsbygd.

Många faktorer påverkar måluppfyllelsen
Måluppfyllelsen i form av en mer jämlik och behovsbaserad vård påverkas bland annat av förmågan att anpassa vården efter individers olika förutsättningar och behov och medarbetarnas utrymme att göra prioriteringar och att arbeta individanpassat. Vårdens struktur, organisation, arbetssätt och kultur behöver skapa och tillvarata ett sådant utrymme.
Utredningen gör bedömningen att måluppfyllelsen inte främjas av hälso- och sjukvårdens nuvarande struktur, med ett sjukhustungt system där både utbudet av primärvård och tillgången till kontinuitet varierar mellan landstingen.

Statens roll i styrningen är oklar
Staten har ofta en oklar roll i styrningen av vården och styr dessutom på olika sätt direkt mot den professionella nivån. Därmed passerar statens styrning ett flertal mellanliggande nivåer, inte minst huvudmännen, vilket är problematiskt ur ett tillitsperspektiv.

Landstingens styrning är olikartad
När det gäller landstingens styrning konstateras att även om det finns positiva tendenser inom kunskapsstyrningsområdet, agerar landstingen ännu bara undantagsvis gemensamt och tar ett gemensamt nationellt ansvar för hälso- och sjukvården. Tvärtom präglas landstingens styrning av stark variation i nästan alla delar. En gemensam nämnare är att fasta ersättningar används i ökad grad i vården, vilket kan vara positivt för måluppfyllelsen.

Du kan läsa mer om delbetänkandet på http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2018/06/SOU_2018_55_web.pdf.

Bakgrund till utredningen
Regeringen beslutade den 18 december 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag som syftar till att på ett effektivt sätt uppnå målen i hälso- och sjukvårdslagen. I uppdraget ingår bland annat att göra en översyn av vårdvalssystemen, att analysera hur ett långsiktigt hållbart system för så kallade nätdoktorer kan skapas samt lämna förslag på hur kontinuiteten i vården kan främjas genom att användandet av inhyrd vårdpersonal minskas Uppdraget ska i slutredovisas senast den 30 juni 2019.

Kontakt:

Jakob Andersson
Pressekreterare hos Annika Strandhäll
072-405 41 85
​jakob.andersson@regeringskansliet.se
 

Taggar: