Lagförslag för ökad patientsäkerhet och bättre koll på läkemedel

På dagens regeringssammanträde beslutar regeringen om de lagförslag som krävs för att skapa en nationell läkemedelslista. Den ska innebära att all relevant information om läkemedel som har skrivits ut till en person på recept och om läkemedel som har hämtats ut på öppenvårdsapotek samlas på ett ställe, oavsett vem som skrivit ut receptet. Det kommer bland annat att ge bättre förutsättningar för att upptäcka och undvika skadliga kombinationer av läkemedel, samt minska risken för överförskrivning och felaktig förskrivning av narkotiska läkemedel.

– Genom den nationella läkemedelslistan får dina olika läkare en överblick av vilka läkemedel du har fått utskrivet sedan tidigare. Det är ett viktigt verktyg för att öka patientsäkerheten och göra vården bättre, säger socialminister Annika Strandhäll.

– Vi måste minska risken att personer får farliga kombinationer av läkemedel och säkerställa att narkotikaklassade läkemedel inte missbrukas, säger socialminister Annika Strandhäll.

I lagrådsremissen föreslås att ett nytt personregister, den nationella läkemedelslistan, ska tas fram. E-hälsomyndigheten ska föra personregistret. Den nationella läkemedelslistan kommer att ersätta två befintliga register: receptregistret (som bl.a. innehåller uppgifter om läkemedel som har skrivits ut till en patient på recept, oavsett om dessa läkemedel hämtats ut eller inte) och läkemedelsförteckningen (som innehåller uppgifter om förskrivna läkemedel som har lämnats ut på apotek).

Ett övergripande mål med det nya registret är att öka patientsäkerheten genom att hälso- och sjukvården, apoteken och patienten får tillgång till en och samma källa för förskrivna läkemedel. Idag finns uppgifter om patienters läkemedelsbehandlingar uppdelade i flera olika källor och register, t.ex. patientjournaler, receptregistret, läkemedelsförteckningen och hos patienten själv. Ingen av dessa källor innehåller information som är fullständig för samtliga patienter och förutsättningarna för att komma åt uppgifterna varierar, bland annat styrs tillgång till olika informationskällor av olika regelverk. Den nationella läkemedelslistan kan lösa en del av dessa problem. I lagrådsremissen finns bland annat förslag om vilka yrkeskategorier som ska ha åtkomst till uppgifter i registret samt för vilka ändamål. Ett omfattande arbete har gjorts för att säkerställa att lagförslagen är förenliga med EU:s nya dataskyddsförordning.

Huvudregeln för åtkomst till uppgifter för behörig hälso- och sjukvårdspersonal är att man ska ha patientens samtycke. Patienten ska också kunna spärra uppgifter. Det ska dock alltid synas om det finns spärrade uppgifter, samt om det bland de spärrade uppgifterna finns så kallade särskilda läkemedel (bland annat narkotiska läkemedel). Det senare ger bättre förutsättningar än idag för att undvika att personer försöker få narkotiska läkemedel utskrivna från en rad olika läkare samtidigt, exempelvis i missbrukssyfte.

Den nationella läkemedelslistan ska vid behov kunna vidareutvecklas och ska därför ha en konstruktion som gör det möjligt att i framtiden registrera uppgifter om andra ordinerade läkemedel än sådana som förskrivs på recept.

Lagen om nationell läkemedelslista föreslås träda i kraft den 1 juni 2020, vilket innebär att registret då ska kunna användas av hela hälso- och sjukvården samt på apoteken. Användning av det nya registret kommer att vara obligatorisk fr.o.m. den 1 juni 2022. Bestämmelser om krav på hälso- och sjukvårdens aktörer och skyldighet att lämna uppgifter i systemet föreslås därför träda i kraft fr.o.m. detta datum.

Parallellt med lagstiftningsprocessen har regeringen gett E-hälsomyndigheten uppdrag kopplat till den tekniska konstruktionen av registret, som bl.a. ska innehålla nya funktioner för hälso- och sjukvården som kommer att effektivisera förskrivningsprocessen.

Kontakt:

Victor Harju
Pressekreterare hos Annika Strandhäll
072-5043670
victor.harju@regeringskansliet.se