Läkemedelsutredningen överlämnad till regeringen
I syfte att förbättra möjligheterna att bedriva en modern hälso- och sjukvård har nuvarande system för finansiering, subvention och prissättning av läkemedel setts över. Den särskilde utredaren Toivo Heinsoo har nu överlämnat sitt slutbetänkande till socialminister Annika Strandhäll.
– Dagens system gällande läkemedelskostnader är både komplext och svåröverskådligt. Det övergripande målet när regeringen tillsatte utredningen var att se över hur man kan skapa ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning av läkemedel. Det är också viktigt att det följer den etiska plattform som gäller inom hälso- och sjukvården, säger socialminister Annika Strandhäll.
– Utredningens förslag siktar på att garantera svensk hälso- och sjukvård effektiva läkemedel. Syftet är att ge patienter modern och jämlik vård, säger utredaren Toivo Heinsoo.
Utredningen föreslår att dagens riktade statsbidrag för läkemedelsförmånerna förs över till det generella statsbidraget, samtidigt som landstingen ska få behålla all återbetalning från avtal med läkemedelsbolag. I dag delar stat och landsting på dessa. Detta, menar utredningen, skapar incitament för landstingen att effektivisera sin läkemedelsanvändning, ha kontroll på sina upphandlingar och söka bästa möjliga prissättning samtidigt som det skapar kostnadskontroll för staten.
I slutbetänkandet föreslås ett särskilt statsbidrag för att stötta användningen inom vissa nya läkemedelsområden, exempelvis cell- och genterapier. Detta bör enligt utredningen ske genom en flerårig överenskommelse om viktiga områden mellan staten och landstingen. Man vill också tydligt öppna upp för avtal mellan landsting och företag. Förekomsten av avtalen ska dock avgränsas till att gälla nationellt, och inte kunna kopplas till enskilda landsting. Motivet för detta är att inte bidra till att skapa ojämlika förutsättningar över landet.
Utredningen ser att statens styrning bör bli mer övergripande och lämnar flera förslag på uppdrag till myndigheter. Utredningen föreslår att Socialstyrelsen och TLV ges nya uppföljningsuppdrag i syfte att ge staten bättre möjligheter att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedelsanvändning. I betänkandet presenteras även förslag för att stärka uppföljningen av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningen.
Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet. Utredningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och landstingen, samt en utvecklad solidarisk finansiering. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter.
I fråga om särläkemedel föreslås ingen särskild finansieringspott, men däremot en utvecklad solidarisk finansiering. Vad gäller prissättningen av särläkemedel anser utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet.
Apotekens förhandlingsrätt för parallellimport av läkemedel föreslås tas bort.
Utredningen har utgått ifrån regeringens direktiv om en jämlik, modern och effektiv vård. Förslag har lämnats om hur finansiering och introduktion av läkemedel kvarstår som ett gemensamt ansvar för staten och regionerna. Reglering har föreslagits av de processer som successivt utvecklats mellan myndigheter, regioner och läkemedelsindustri i syfte att skapa transparens och rättssäkerhet i de olika led som hanterar godkännande och prissättning av läkemedel.
Vidare har förslag lämnats om möjligheter att med kunskapsunderlag samt olika prismodeller och avtal gynna en effektiv användning av läkemedel.
Bakgrund
Utredningen tillsattes i november 2016. I samband med beslut om utredningen fattade regeringen även beslut om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att beskriva och analysera hur regelverket för läkemedelsförsörjningen tillämpas utifrån hur dagens hälso- och sjukvård bedrivs.
Utredningen är den första genomgripande översynen av finansieringsordningen för förmånsläkemedel som gjorts sedan 1998, då kostnadsansvaret för slutenvårdsläkemedel övergick från staten till landstingen. Avsikten redan då var att även kostnaderna för läkemedel inom förmånen skulle föras över till landstingen. Detta skedde dock inte utan istället har pengar givits i ett särskilt bidrag till landstingen, ibland efter förhandlingar och överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Kontakt:
Victor Harju
Pressekreterare hos Annika Strandhäll
072-5043670
victor.harju@regeringskansliet.se
Taggar: