Ny strategi för att bekämpa antibiotikaresistens

Antibiotikaresistenta bakterier är ett stort och växande hot mot såväl människors och djurs hälsa, som ekonomi och handel. Redan idag uppskattas 700 000 personer per år över världen dö i infektionssjukdomar på grund av resistens mot olika läkemedel. Den siffran kan till år 2050 växa till 10 miljoner personer årligen.

Sveriges tidigare strategi på området beslutades 2005. Regeringen beslutade i torsdags om en ny och uppdaterad strategi på området. Den största förändringen gentemot tidigare är ett tydligt internationellt perspektiv, där Sverige redan idag spelar en viktig roll i det internationella arbetet på området.

Det övergripande målet för strategin är att bevara möjligheten till effektiv behandling av bakteriella infektioner hos människa och djur.

–        Sverige är framgångsrikt i arbetet mot antibiotikaresistens, men vi kan inte tillåta oss att slappna av. Detta är en kamp vi inte kan vinna själva – när bakterier sprids över världen måste också lösningarna vara gemensamma. Därför är en ny och uppdaterad strategi ett viktigt verktyg när vi ska samordna och vässa vårt eget arbete, säger Gabriel Wikström, folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister.

–        Vi har kommit långt på djursidan i Sverige. Vi måste fortsätta hålla fast vid vår låga antibiotikaanvändning inom djurhållning i Sverige. Det är avgörande både för att nå framgång internationellt och hindra spridning av antibiotikaresistens, men det räcker inte. Vårt synsätt behöver spridas utanför våra gränser. Det är viktigt med ett globalt helhetsperspektiv. För att nå framgång i arbetet är det nödvändigt att utgå ifrån det så kallade one health–perspektivet för att markera vad det handlar om nämligen en värld – en hälsa där användningen av antibiotika såväl till djur som till människor finns med, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

–        Strategin framhåller behovet av ökad kunskap för att kunna förebygga och bekämpa bakterieinfektioner och antibiotikaresistens med nya metoder. Det behövs därför breda insatser inom forskningen, såväl från grundforskning inom infektionsmedicin till forskning om prevention och smittskydd, och vidare till forskning om implementering. För att nya antibiotika ska kunna utvecklas krävs insatser från både den akademiska forskningen och näringslivet, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Strategin är antagen av regeringen, men har föregåtts av en process där de fyra borgerliga partierna samt Vänsterpartiet haft möjlighet att ge synpunkter och inspel i arbetet.

Det är angeläget att det finns modeller för att befintliga och nya antibiotika görs tillgängliga, men under former där risken för resistensutveckling minimeras. Därför gav regeringen i samband med beslutet om strategin också Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utforma förslag till en eller flera sådana modeller.

Antibiotikaresistens, och andra former av antimikrobiell resistens, ska behandlas på ett högnivåmöte i FN:s generalförsamling i höst. De exakta formerna för mötet förhandlas för närvarande.

Den nya strategin har sju målområden:

1.                   Ökad kunskap genom stärkt övervakning

2.                   Fortsatt starka förebyggande åtgärder

3.                   Ansvarsfull användning av antibiotika

4.                   Ökad kunskap för att kunna förebygga och bekämpa bakterieinfektioner och antibiotikaresistens med nya metoder

5.                   Ökad kunskap i samhället om antibiotikaresistens och motåtgärder

6.                   Stödjande strukturer och system

7.                   Ledarskap inom EU och internationellt arbete

Kontakt:

Helena Paues
Pressekreterare hos Gabriel Wikström
072-209 45 20
helena.paues@regeringskansliet.se

Taggar: