Nya antibiotika nödvändigt för framtiden

Antibiotikaresistens är ett allvarligt hälsohot som ökar i omfattning. Det finns därför behov av nya antibiotika. Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att lämna förslag på hur man kan främja utvecklingen av nya antibiotika.

Antibiotikaresistens orsakar mänskligt lidande, ökade ekonomiska kostnader och har negativa följder för arbetet med hållbar utveckling världen över. Sverige har ett jämförelsevis gott resistensläge tack vare ett långvarigt och aktivt engagemang av flera aktörer inom olika sektorer och nivåer. Sverige påverkas dock av en försämrad global situation.

– Antibiotikaresistens är ett de av de största långsiktiga hoten mot en modern sjukvård och mot vår hälsa. Det här beslutet handlar om att långsiktigt bidra till att säkerställa vårt skydd, säger socialminister Annika Strandhäll.

Folkhälsomyndigheten ska ge förslag på åtgärder som grundar sig på en kartläggning och analys av nationellt och internationellt arbete. Redovisningen ska omfatta en rekommendation om vilken eller vilka åtgärder som bedöms vara lämpligast att gå vidare med.

Fokus för uppdraget är incitamentsmodeller för att underlätta för utveckling av nya antibiotika. Det handlar om incitament för att underlätta för läkemedelsföretag att investera i utveckling av nya antibiotika. Frågan om incitamentsmodeller för att främja utveckling av nya antibiotika behöver i förlängningen hanteras på internationell nivå. En eventuell åtgärd skulle exempelvis kunna innebära en svensk pilotverksamhet på nationell nivå i syfte att visa på möjliga tillvägagångssätt för den internationella nivån.

Regeringen prioriterar antibiotikaresistensfrågan, såväl vad gäller nationellt som internationellt arbete samt inom EU. Regeringen fastslog en strategi för arbetet mot antibiotikaresistens 2016. Arbetet mot antibiotikaresistens måste bedrivas på bred front och inom olika sektorer, såsom människors och djurs hälsa, miljö, forskning, handel och internationellt utvecklingssamarbete. Regeringen har även tagit initiativ till ett nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens.

Sverige är drivande för att få upp frågan om antibiotikaresistens högre på den globala dagordningen. Det är positivt att antibiotikaresistens under de senaste åren fått allt mer internationell uppmärksamhet. Sverige har exempelvis varit engagerat i att få till stånd den globala handlingsplanen om antimikrobiell resistens AMR och ett högnivåmöte om antimikrobiell resistens AMR i FN:s generalförsamling 2016.

Uppdraget redovisas till Socialdepartementet senast den 31 december 2018. En delredovisning av uppdraget ska ske senast den 30 juni 2018.

Kontakt:

Victor Harju
Pressekreterare hos Annika Strandhäll
072-5043670
victor.harju@regeringskansliet.se

Taggar: