Över 100 000 patienter har utretts i ny modell för cancervården – många får snabbare behandling
Socialdepartementet har idag mottagit en rapport från Socialstyrelsen som beskriver effekten av standardiserade vårdförlopp inom cancervården, en av regeringens satsningar för att utveckla och stärka cancervården i hela Sverige. Resultaten är tydliga, det har lett till ett ökat fokus på att utveckla vårdens processer och samarbetet mellan olika delar av vården.
Standardiserade vårdförlopp innebär enkelt uttryckt att slå fast vilka moment mellan en välgrundad misstanke och behandlingsstart som ska finnas för respektive cancerform, och hur många dagar som ska gå mellan varje steg. Detta görs utan onödiga väntetider, men med den tid som krävs för att göra ett bra jobb.
– Vi är på rätt spår i cancervården, men mer behöver göras. Ingen ska behöva vänta en enda dag för länge, de standardiserade vårdförloppen visar att det är möjligt att snabbare få rätt hjälp, säger socialminister Annika Strandhäll.
Rapporten visar att framgångsfaktorer i arbetsformen bland annat är en nationell samsyn, ett gemensamt språk och utrymme för lärande men samtidigt möjligheten till lokala anpassningar. Detta för att nå målsättningen om att långsiktigt bidra till att korta väntetiderna för cancerpatienterna. Avgörande utmaningar är fortsatt bristande tillgång till nyckelkompetenser, samt att processorienterade arbetssätt inte alltid tillämpas inom och mellan alla inblandade verksamheter.
– Vi ser att kompetensförsörjningsfrågorna är avgörande, vi behöver åtgärda den bristande tillgången på specialister både bland läkare och sjuksköterskor. Jag är övertygad om att personalsatsningar och utbyggnad av de standardiserade vårdförloppen är viktiga pusselbitar, säger socialminister Annika Strandhäll.
Rapporten från Socialstyrelsen visar att landstingen och regionerna har fortsatt sitt arbete med att utveckla långsiktigt hållbara lösningar. Samtidigt har väntetiderna kortats för många patienter och de är också nöjda med de kortare utredningstiderna inom cancervården.
Under satsningens första tre år (2015–2017) har 28 standardiserade vårdförlopp införts och drygt 100 000 personer har genomgått standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Andelen som inlett en cancerbehandling varierar stort mellan olika cancerformer. För akuta diagnoser (till exempel akut myeloisk leukemi, AML) är andelen hög, (80 procent) medan den varierar mellan cirka 30 och 70 procent för andra diagnoser.
Under 2016 infördes ett standardiserat vårdförlopp för patienter som har ospecifika och allvarliga symtom som kan bero på cancer. Landstingen framhåller i rapporten att detta särskilt gynnat de patientgrupper som tidigare har haft svårt att komma in i vården, och som tidigare ofta skickats runt mellan olika verksamheter. Exempelvis personer med olika funktionsnedsättningar och neuropsykologiska problem.
Det nya arbetssättet har inneburit att ett stort antal koordinatorer anställts. Vanligast är att koordinatorn samordnar förlopp inom olika vårdverksamheter vilket ger en mer sammanhållen vård för patienten.
Kontakt:
Victor Harju
Pressekreterare hos Annika Strandhäll
072-5043670
victor.harju@regeringskansliet.se
Taggar: