Regeringen vill att Sverige skyddar pensionärer vid avtalslöst Brexit

Socialdepartementet har remitterat en promemoria med lagförslag för att underlätta för enskilda personer vid ett avtalslöst Brexit. Regeringen har för avsikt att lägga fram en tillfällig lagstiftning för att värna individers trygghet vid en hård avtalslös Brexit. Den tillfälliga lagstiftningen föreslås tillämpas från och med den 30 mars 2019, det vill säga då Storbritannien utträder ur den Europeiska unionen.

– För regeringen är det viktigt att enskilda personer inte kommer i kläm vid ett avtalslöst Brexit. Det vore olyckligt om tusentals pensionärer ska bli av med delar av sin pension över en natt för att det inte finns ett avtal, säger socialminister Annika Strandhäll.

– Vid en hård Brexit blir det särskilt viktigt att Sverige gör det vi kan för att underlätta för svenskar som bor i Storbritannien och britter som bor i Sverige, säger EU-minister Ann Linde.

I den promemoria som nu går på remiss till och med den 6 februari lämnas förslag som syftar till att under en övergångsperiod mildra de konsekvenser som uppstår för enskilda på området för sociala trygghetsförmåner vid ett avtalslöst Brexit. Förslagen till lagstiftning är endast aktuella om Storbritannien lämnar EU utan någon överenskommelse om ett utträdesavtal. Utan ett utträdesavtal blir Storbritannien den 30 mars 2019 ett så kallat tredjeland, så som vilket annat land som helst utanför unionen. En betydande konsekvens av ett avtalslöst utträde är att tillgången till trygghetssystemen upphör för ett antal individer i både Sverige och Storbritannien.

Regeringen vill i och med lagstiftningen säkerställa att enskilda personer inte plötsligt blir av med rätt till delar av sin pension eller annan förmån. Förslaget är en tidsbegränsad bestämmelse som möjliggör en fortsatt utbetalning av bland annat den pension som individen i dag har rätt till. Förslaget möjliggör även fortsatt utbetalning av vissa andra förmåner som i dag betalas ut med stöd av EU-rätten. Det föreslås även att inkomster eller försäkringsperioder som den enskilde har tjänat in före utträdet ska kunna ligga till grund för en pension eller annan förmån. Förslagen gäller förmåner från de sociala trygghetssystemen så som pensioner, föräldrapenning, sjukersättning och arbetslöshetsersättning.

Även kostnader för vård som utförts i Storbritannien föreslås delvis täckas på samma vis som sker inom EU under en övergångsperiod. Bestämmelsen gäller dels för fall där vården inletts och avslutats före utträdestidpunkten, dels för vårdsituationer som inletts före utträdestidpunkten men som på grund av medicinska skäl pågår därefter och inte heller kan avbrytas för att återupptas i Sverige.

– Vid händelsen av en hård brexit behöver vi säkerställa att människor inte kommer i kläm. Om man till exempel blivit akut sjuk på resa i Storbritannien, och får vård vid tiden för utträdet ur EU, ska man inte behöva drabbas på grund av att det inte finns ett avtal, säger socialminister Annika Strandhäll.

Cirka 100 000 svenskar bor och/eller arbetar i Storbritannien, vilket innebär att Storbritannien är ett av de länder som flest svenska medborgare väljer att bosätta sig i för arbete. Pensionsmyndigheten har inte uppgifter om hur många pensionssparare som har arbetat i Storbritannien och som sedan har flyttat tillbaka till Sverige eller vidare till något annat land. Det sammanlagda antalet svenskar som kan komma att påverkas av Storbritanniens utträde ur EU är därför svårt att beräkna.

Det är dock känt att cirka 2 400 personer i Storbritannien uppbär garantipension eller efterlevandestöd från Sverige, att cirka 23 000 personer i Storbritannien har tjänat in till allmän pension och därmed får ett orange kuvert och att cirka 5 700 personer i Sverige uppbär pension från Storbritannien.
 

Mer om Brexit
I en folkomröstning den 23 juni 2016 röstade väljarna i Storbritannien med 52 procents majoritet ja till att lämna Europeiska unionen. Storbritannien är den första medlemsstat som har anmält sin avsikt att utträda ur unionen i enlighet med det förfarande som finns beskrivet i artikel 50 i EU-fördraget.

Den 29 mars 2017 ansökte britterna om utträde ur EU och förhandlingarna om villkoren för utträdet inleddes. Storbritannien förväntas lämna EU två år efter ansökan, det vill säga den 30 mars 2019. Om inget avtal finns godkänt mellan Storbritannien och den Europeiska unionen riskeras ett hårt avtalslöst utträde.

Regeringen och Regeringskansliet arbetar för att minska påverkan för svenska medborgare och de som har rätt till svenska trygghetssystem. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har i uppdrag att analysera konsekvenserna av ett brittiskt utträde ur EU.

Kontakt:

Victor Harju
Pressekreterare hos Annika Strandhäll
072-5043670
victor.harju@regeringskansliet.se

Taggar: