Snabbare hantering av klagomål och bättre förutsättningar för tillsyn

Under torsdagen beslutade regeringen om nya lagförslag för ett mer ändamålsenligt system för hantering av klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal. Förslagen innebär bl.a. ett förtydligande av att det i första hand ska vara vårdgivarna som tar emot och bemöter klagomål från patienter och deras närstående. Förslagen bygger på Klagomålsutredningens två betänkanden.

Syftet med förslagen är att effektivi­sera klagomålshanteringen så att patienter snabbare kan få sina klagomål bemötta och att åtgärder kan vidtas för att förebygga vård­skador i ett tidigt skede.

En central del i förslagen om ett mer ändamålsenligt klagomålssystem är också att stärka den riskbaserade och patient­centrerade tillsynen. Det ska bidra till att tillsynsinsatser genomförs där behoven av tillsyn är som störst. Det gynnar i högre grad patienter som inte själva har förmågan att anmäla klagomål mot hälso- och sjukvården. Regeringen bedömer att förslagen skapar förutsättningar för IVO att prioritera strategiskt viktiga tillsyns­insatser. Regeringen avser att återkomma i denna fråga.

- Med en snabbare och mer ändamålsenlig hantering av klagomål samt förutsättningar för IVO att i högre grad prioritera egeninitierad tillsyn kan vi få en vård som är både säkrare och bättre för patienterna, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström.

I lagrådsremissen föreslår regeringen också att en ny lag ska reglera patientnämndernas verksamhet. Nämndernas huvuduppgift ska vara att hjälpa och stödja patienter med att få sina klagomål bemötta av vårdgivarna. Patientnämnderna ska tillsammans med vårdgivarna utgöra första linjen i det föreslagna klagomålssystemet.

I lagrådsremissen föreslås att Inspektionen för vård och omsorgs (IVO:s) ansvar förändras och förtydligas. Bl.a. begränsas IVO:s utredningsskyldighet i klagomålsärenden. IVO ska endast utreda ärenden där patienten i samband med hälso- och sjukvård har fått en sjukdom eller skada som är bestående och inte ringa, eller har lett till ett väsentligt ökat vårdbehov eller att patienten har avlidit. Klagomål från patienter som är föremål för vissa former av tvångsvård ska alltid utredas såvida det inte är uppenbart att klagomålet är obefogat. Utredningsskyldigheten omfattar även händelser i vården som påverkat eller hotat patientens självbestämmande, integritet eller rättsliga ställning.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Kontakt:

Victor Harju
Tf. Pressekreterare hos Gabriel Wikström
072-5043670
victor.harju@regeringskansliet.se

Taggar: