Strandhäll tar emot utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet

Globaliseringen har gett nya förutsättningar för våra gemensamma trygghetssystem. Socialförsäkringarna är nationella men måste fungera i en värld där både människor och företag i allt högre utsträckning rör sig mellan länder. Detta för att skapa trygghet för människor och goda förutsättningar för tillväxt. Senast en bred översyn av trygghetssystemen gjordes var när Sverige gick med i EU. Därför tillsattes utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet som i dag har lämnat sina slutsatser till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

- Välfärden och trygghetssystemen ska finnas där när vi behöver dem. I takt med att allt fler bor och arbetar i flera olika länder under sin livstid så krävs det helt enkelt att systemen hänger med i den utvecklingen, säger Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister.

Syftet med utredningen har varit att ta fram förslag för ett tydligt, hållbart och lättillgängligt regelverk när en person är försäkrad i Sverige. Detta för att skapa goda förutsättningar för människors rörlighet och samtidigt underlätta administrationen av socialförsäkringarna.

- Jag är väldigt glad för utredningens förslag eftersom det här är frågor som är väldigt aktuella just nu. Sverige har tagit initiativ till ett EU-toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt som ska hållas i Göteborg i höst. Då är tanken att diskutera EU:s gemensamma utmaningar och arbetet för en social pelare men också modernare regelverk för trygghetssystemen, säger Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister.

Utredningen slutbetänkande är på över 900 sidor och presenterar ett flertal förslag som nu kommer att analyseras inom Regeringskansliet. Utredningen föreslår:

• Att enskilda individer ska kunna få prövat om han eller hon är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken och att personen därmed har rätt till de svenska socialförsäkringssystemen, samt få ett intyg som visar detta.
• Att den tid som en person arbetar som utsänd utomlands ska kunna räknas som arbete i Sverige. Om det finns skäl kan tiden förlängas från dagens ett år till som högst tre år. Genom förslaget förbättras möjligheterna för svenska företag att konkurrera på en internationell marknad.
• De kriterier som i dag ligger till grund för bedömningen av bosättning i gränsöverskridande situationer kompletteras och vidareutvecklas.
• Den som saknar rätt att vistas i landet ska inte kunna beviljas äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg för pensionärer.
• Utöver detta föreslås en rad åtgärder för inträde och utträde ur A-kassor i Sverige som tydliggör vad som gäller vid gränsöverskridande situationer.

Kontakt:

Victor Harju
Pressekreterare hos Annika Strandhäll
072-5043670
victor.harju@regeringskansliet.se

Taggar: