Trygga framtidens pensioner – uppföljning av den blocköverskridande pensionsöverenskommelsen
Svenskarna lever allt längre och friskare liv. Medellivslängden ökar i genomsnitt med 3,5 timmar varje dygn. Det är positivt, men innebär att pensionernas andel av slutlönen blir lägre eftersom pensionen ska räcka under en längre tid. För att upprätthålla bra och trygga pensioner behöver arbetslivet bli mer hållbart och successivt längre. Partierna som står bakom pensionssystemet – Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet – har gemensamt fattat beslut om att skicka förslag för att långsiktigt höja pensionerna på remiss.
I det svenska pensionssystemet finns ingen fast åldersgräns utan det är upp till dig när du vill gå i pension, så länge du uppnått lägstaåldern. Så kommer det vara även i framtiden. Trots att medellivslängden ökat med flera år sedan pensionssystemet kom på plats på 90-talet gör normer att de flesta fortfarande går i pension runt 65 år. De sex partier som står bakom pensionssystemet presenterar därför i dag ett komplett förslag på hur de pensionsrelaterade åldrarna ska höjas, vilket ligger helt i linje med pensionsöverenskommelsen från december 2017. Förslaget kommer att remitteras under våren och därefter lämnas som förslag till riksdagen.
2020
- Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 61 till 62 år
- Rätten att ha kvar sin anställning (LAS-åldern) höjs från 67 till 68 år
2023
- Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 62 till 63 år
- Lägsta ålder för garantipension höjs till 66 år
- 65-årsgränser i trygghetssystemen höjs till 66 år (exempelvis sjukförsäkringen och a-kassan)
- Rätten att ha kvar sin anställning (LAS-åldern) höjs från 68 till 69 år
2026
- Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 63 till 64 år
- Ålder för garantipension knyts till en ny riktålder, vilket förväntas innebära en höjning till 67 år. Övriga pensionsrelaterade åldrar och kringliggande system, inklusive LAS-åldern, knyts till riktåldern.
Riktåldern är ett nytt begrepp inom socialförsäkringssystemet och syftar till att automatiskt justeras upp med ungefär två tredjedelar av medellivslängdsökningen. Tanken är att alla pensionsrelaterade åldrar och åldersgränser i angränsande trygghetssystem ska knytas till riktåldern.
Samtidigt som åldersgränserna förändras följer trygghetssystemen (exempelvis sjukförsäkring och a-kassa) med i förändringarna för att ge människor trygghet. Dessutom skapas ett särskilt undantag för dem som redan har ett långt arbetsliv bakom sig, men som ändå riskerar låga pensioner. De som har ett 44-årigt arbetsliv kommer därför undantas från höjningen av garantipensionsåldern.
Långsiktigt hållbara och trygga pensioner förutsätter ett hållbart arbetsliv, och det krävs fler förändringar än justeringar i pensionssystemet. Pensionsgruppen har därför tillsatt en delegation för senior arbetskraft som ska ta krafttag mot åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden. Arbetslivet måste även bli mer jämställt, flexibelt och modernt. Det är nödvändigt att människor inte slits ut i förtid, och möjligheten att ställa om under arbetslivet är central. Pensionsgruppen är därför även överens om att så snart som möjligt vidta kraftfulla åtgärder inom arbetsmiljöområdet och utbildningssystemet, samt införa ökade möjligheter till vidareutbildning och karriärväxling.
Pensionsgruppen består av företrädare för Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet. Ledamöter i pensionsgruppen:
• Annika Strandhäll (S), ordförande
• Katarina Brännström (M)
• Solveig Zander (C)
• Lars Gustafsson (KD)
• Mats Persson (L)
• Janine Alm Ericson (MP)
• Fredrik Lundh Sammeli (S)
• Teresa Carvalho (S)
Hela förslaget kommer att publiceras på regeringens webbplats då remissen expedierats. Kontakta respektive partis presstjänst för deras ledamöter i pensionsgruppen.
Kontakt:
Victor Harju
Pressekreterare hos Annika Strandhäll
072-5043670
victor.harju@regeringskansliet.se