Utredning för stärkt personlig assistans

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att se över möjligheten att stärka rätten till personlig assistans för stöd vid egenvårdsinsatser. Utredaren ska även ge förslag på hur rätten till personlig assistans för behov av hjälp med tillsyn kan stärkas samt göra en översyn av föräldraansvaret vid bedömningen av barns rätt till personlig assistans. Syftet är att öka kontinuiteten och förutsägbarheten inom personlig assistans och assistansersättning.

– LSS och assistansersättningen har under många år haft problem, bland annat efter förändrad rättspraxis. Att stärka rätten till personlig assistans är en prioriterad fråga för regeringen och därför tillsätter vi nu den här utredningen, säger socialminister Lena Hallengren.

– Det här är en efterlängtad utredning som syftar till att stärka rätten till personlig assistans för personer som är i en utsatt och svår situation. Personlig assistans är en frihetsreform byggd på att personer med funktionsnedsättning omfattas av samma grundläggande rättigheter i samhället som alla andra. Det rättighetsperspektivet är viktigt för mig när vi tar oss an de svåra frågor som utredningen har att lösa ut, säger utredaren Fredrik Malmberg.

Att stärka assistansen är en prioriterad fråga för regeringen. Utöver det arbete som pågår med att se till att andning och sondmatning ska ge rätt till assistans så tillsätts nu en statlig utredning för att stärka rätten till assistans vid egenvård, tillsyn samt ett avsmalnat föräldraansvar. 

Regeringen ger Fredrik Malmberg i uppdrag att ta ställning till och föreslå hur personlig assistans kan lämnas för stöd vid egenvårdsinsatser. Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt att en patient kan utföra själv eller med hjälp av någon annan. Det kan vara allt från enklare åtgärder som exempelvis såromläggning till mer avancerade åtgärder som sondmatning, hemdialys eller respiratorvård i hemmet.

Utredaren ska även ta ställning till och föreslå hur rätten till personlig assistans för behov av hjälp med tillsyn kan stärkas. Med tillsyn avses i direktiven till utredningen övervakning som behövs på grund av psykisk eller fysisk funktionsnedsättning och aktiverings- och motiveringsinsatser. En ändring av praxis har inneburit att färre personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar beviljas personlig assistans för tillsyn inom ramen för grundläggande behov.

Vid bedömning av rätten till assistansersättning för barn ska ersättning endast betalas ut för hjälp som inte ingår i det ansvar en förälder normalt har för ett barn i motsvarande ålder. Det är dock en komplicerad bedömning och utredaren ska därför ta ställning till om föräldraansvaret inom den personliga assistansen kan förtydligas eller smalnas av, exempelvis genom tydliggörande i kunskapsstöd eller författningsändringar. Utgångspunkten för utredaren ska vara att barns rätt till personlig assistans ska säkerställas på ett ändamålsenligt sätt och att föräldrar till barn med funktionsnedsättning ska ha rätt till den avlastning de behöver för att kunna förena familjeliv med arbete på samma sätt som andra föräldrar.

Utredaren ska lämna tillfälle för berörda myndigheter, Sveriges Kommuner och Regioner och funktionshindersorganisationerna att bidra med kunskap och att framföra sina synpunkter under utredningens gång.

Uppdraget ska redovisas senast den 23 mars 2021.

Delar av regeringens politik bygger på januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse som har slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. I januariavtalet ingår att säkerställa att den personliga assistansen och assistansersättningen ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet.

Kontakt

Jasmina Sofic, pressekreterare hos socialminister Lena Hallengren
073-085 72 64
jasmina.sofic@regeringskansliet.se