Dagens lösningar räcker inte för att stödja digitala inköpskanaler
Market-Visio och Solteq har gemensamt undersökt läget för den flerkanaliga handeln i Finland.
Lanseringen av en webbutik har inte varit något strategiskt beslut och nästan hälften av respondenterna erkänner att man byggt upp webbhandeln som en separat funktion från den övriga handeln. Det förklarar varför konsumenternas upplevelser av produktjämförelse och inköp har varit dåliga.
Dagligvaru- och specialhandeln vilar starkt på verksamhet inom fysiska butiker utan att det går att skönja någon förändring för ökad användning av nya modeller. Bara 19 % av respondenterna uppger sig lagra och hämta in andra aktörers produkter och bara 4 % uppger att de i framtiden kommer att ändra naturen för den fysiska handelns verksamhet till exempelvis avhämtningsplatser av typen showroom, kiosker eller kundtjänst.
Inom partihandeln samarbetar man däremot på ett naturligt sätt med andra aktörer. Hela 59 % av respondenterna uppger att de lagrar och hämtar in andra aktörers produkter, inklusive produkter som köpts inom den digitala kanalen. Inte heller här är man redo att ge upp den fysiska verksamheten. Ingen håller på att minska antalet fysiska butiker och bara 3 % uppger att de eventuellt kan komma att ändra verksamhetens natur från det traditionella sättet.
82 % av de som besvarat enkäten använder sig av digitala inköpskanaler på olika sätt inom sin verksamhet. Kunden kan till exempel köpa från den digitala kanalen och hämta produkten från den fysiska butiken eller en avhämtningsplats. Över hälften av respondenterna anser emellertid att man inte inom verksamheterna förstår vilken kraft de har för att den digitala kanalen ska vara framgångsrik. Cirka hälften anser att det inte ens rör sig om ett strategiskt beslut när man börjar använda digitala kanaler. Av respondenterna anser även 40 % att man ofta inför en lösning för webbutik separat från de övriga kanalerna.
Detta syns även på resultatet. Det går inte att på ett optimalt sätt stödja den digitala inköpskanalen med hjälp av butiks- och lagerverksamheten. Exempelvis optimering av inhämtning sker endast inom cirka hälften av företagen. Dessutom förekommer utmaningar för lönsamheten på grund av att man inte hittar en kanal (39 %) eller för att man inte kan fungera där på en optimal nivå, t.ex. för att inköpsvägen är felaktig (33 %) eller för att systemet som helhet inte längre motsvarar affärsverksamhetens behov (54 %). Dessa skapar tryck på företaget att utveckla kanalerna så de blir mer kundvänliga.
Viljan att använda sociala medier, mobilitet och analys börjar pocka på att bli viktigare. I praktiken har ändå bara ett fåtal integrerat kanalerna på sociala medier, mobillösningarna och analysen i den digitala inköpskanalen. För närvarande ligger fokus för utvecklingsprojekten mer på optimering av leveranskedjan samt på att styra kunden mellan olika kanaler.
Över hälften av respondenterna strävar inte efter att ha någon internationell webbutik. På grund av koncern-, lokala och produktstrategier betjänar över 50 % av webbutikerna bara i Finland. En av utmaningarna för eventuell utvidgning är bl.a. att man inte utnyttjar analys i bakgrundssystemen – det visar sig som en oförmåga att identifiera olika kundsegment på bas av t.ex. lokaliseringsinformation som man kunde använda för att på ett enklare sätt hantera sortimentet för olika marknadsområden. De som redan bedriver verksamhet utanför Finland upplever det som ett nödvändigt steg i den internationella konkurrensen. Utan att ta detta steg kan man inte uppnå sina försäljningsmål och blir omkörd av större aktörer.
***********
Tillsammans med Solteq utredde Marketvisio hur förenliga den finska handelns digitala inköpskanaler och butiker samt dessas styrningslösningar är samt handelns utvecklingsprojekt och de faktorer som inverkar på dess internationalism. Datainsamlingen sköttes i form av en webbenkät och med telefonintervjuer under maj-augusti 2014. Totalt 163 respondenter deltog i undersökningen. Främst representerade de intervjuade företagsledningen (80 % av respondenterna) och oftast ansvarade de främst för verksamhetsutveckling, försäljning, marknadsföring eller kommunikation. Av respondenterna representerar 20 % ledningen för datahantering.