SSAB på COP29: Dags för ambitiösa klimatplaner som driver omställningen framåt
SSAB reser med Business Sweden’s delegation till FN:s klimatkonferens COP29 i Baku, Azerbajdzjan. Vår förhoppning är att länderna ökar sina nationella ambitioner för att begränsa klimatförändringarna och för att skapa förutsättningar för investeringar och en konkurrenskraftig omställning. SSAB kommer att berätta om vårt arbete för fossilfri ståltillverkning i syfte att belysa vilka tekniker som finns för att minska koldioxidutsläppen i stålindustrin.
Vid fjolårets COP enades länderna om att röra sig bort från fossila bränslen. Det var första gången ett slutdokument nämnde fossila bränslen och ett steg framåt i klimatarbetet. Nu behövs nationella klimatplaner (Nationally Determined Contributions) som tydligt visar vägen bort från fossila bränslen och som möjliggör investeringar i grön teknik.
– SSAB anser att ambitionen och hastigheten i klimatomställningen måste öka. Vi måste fasa ut fossila bränslen och det måste kosta att släppa ut. Globala prissättningsmekanismer för koldioxidutsläpp och gemensamma utsläppsstandarder behövs för att lägga grunden för en snabbare industriell minskning av koldioxidutsläppen, säger Martin Pei, teknisk direktör för SSAB.
SSAB anser att det finns flera lovande förslag för att etablera en gemensam standard för stål med nära nollutsläpp och vi stödjer principen om stålstandarder (Steel Standards Principles) som lanserades vid COP28. Nu måste beslutsfattare ta nästa steg och införa standardiserade mätmetoder för utsläpp.
Handelsregler måste också fokusera på hållbarhetsaspekter hos materialen snarare än generella tullar.
– Internationellt accepterade handelsregler för stålprodukter med nära nollutsläpp skulle möjliggöra betydande globala minskningar av koldioxidutsläppen genom att stimulera satsningar på produktionstekniker för fossilfritt stål, säger Martin Pei.
SSAB kommer att berätta om bolagets arbete för att minska koldioxidutsläppen genom att byta från kokskol till fossilfri elektricitet som huvudsaklig energikälla. SSAB planerar att ställa om hela sitt nordiska produktionssystem till i stort sett koldioxidfri ståltillverkning med både återvunnet stål och jungfrulig järnmalm som råvara. 2023 introducerade SSAB ett stål baserat på återvunnet skrot, SSAB ZeroTM, som tillverkas med fossilfri energi och i stort sett utan fossila koldioxidutsläpp. Tillsammans med gruvbolaget LKAB och energibolaget Vattenfall har SSAB även utvecklat HYBRIT®-tekniken. Denna teknik använder vätgas, tillverkad med fossilfri el, för att tillverka järnsvamp av järnmalmspellets. Biprodukten är vatten i stället för de stora mängder koldioxid som släpps ut från masugnar. Järnsvampen smälts till stål i ljusbågsugnar som drivs med fossilfri el. Denna process eliminerar praktiskt taget koldioxidutsläppen från ståltillverkningsprocessen. Hittills har SSAB producerat cirka 1,000 ton stål baserat på HYBRIT®-tekniken.
SSAB kommer bland annat att delta i flera seminarier om teknikinnovationer och stålets värdekedja samt delta i en högnivåpanel om arbetet med Steel Standards Principles.
Läs mer om programmet med SSAB och Business Sweden:
Sweden at COP29
För ytterligare information, vänligen kontakta:
Anna Molin, pressekreterare SSAB, tel: +46 76 110 46 76, anna.molin@ssab.com
SSAB är ett Norden- och USA-baserat stålföretag som bygger en starkare, lättare och mer hållbar värld genom förädlade stålprodukter och tjänster. Tillsammans med våra partners har SSAB utvecklat SSAB Fossil-free™ steel och planerar att återuppfinna värdekedjan från gruvan till slutkunden, vilket i stort sett eliminerar koldioxidutsläpp från vår egen verksamhet. SSAB Zero™, ett till stor del koldioxidutsläppfritt stål baserat på återvunnet stål, stärker ytterligare SSABs ledande position och vårt heltäckande hållbara erbjudande oberoende av råvaran. SSAB har anställda i över 50 länder och produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA. SSAB är börsnoterat på Nasdaq Stockholm och sekundärnoterat på Nasdaq Helsingfors. Följ med oss på resan! www.ssab.com, Facebook, Instagram, LinkedIn, X och YouTube.
Taggar:
