Mango och Tango har separerat
Mango och Tango har separerat
De svenska Prismasatelliterna Mango och Tango, som sedan den lyckade uppsändningen den 15 juni varit sammanbundna, har nu planenligt gått skilda vägar. Separationen gick smärtfritt rapporterar Rymdbolagets satellitingenjörer från kontrollcentralen i Solna.
Men Mangos och Tangos förhållande är inte över i och med detta. Det är nu det börjar, pardans och "nära" återförening i rymden.
Sverige och Rymdbolaget som stått för den största delen av idé, koreografi och repetitioner blir med Prisma-satelliterna först i världen med att demonstrera flera, nya banbrytande innovationer inom rymdteknik. Däribland "pardansen" (formationsflygning) och "återföreningen" (rendezvous).
Tango som sakta dansar i väg i solljuset. Bilden är tagen av Mango. Högre upplösning
Mango videofilmade föreställningen som kommer att finnas tillgänglig här inom ett dygn.
Först ut efter separationen blir kvalificeringen av raketmotorer för satelliter som drivs av ett miljövänligt bränsle, en uppfinning av det svenska företaget ECAPS, som efter lyckad demonstration förespås en lysande marknadspotential, en miljard kronor på 5-10 års sikt. Därefter följer en rad olika uppvisningar under de ca 10 månader satelliterna dansar i rymden. Läs mer om dessa och det miljövänliga raketmotorsystemet under "Fakta om Prisma" längre ner i pressmeddelandet.
För mer information, kontakta: Staffan Persson, Projektledare för Prisma, Rymdbolaget, tel 08- 627 62 68, mobil 070-406 66 61, staffan.persson@ssc.se
Läs mer om Prisma Följ Prismabloggen Följ rapporteringen från Rymdbolagets kontrollcentral (på engelska) Läs mer om Rymdbolaget Läs mer om ECAPS
Fakta om Prisma Prismasatelliterna är utvecklade av Rymdbolaget på uppdrag av Rymdstyrelsen som står för merparten av finansieringen. Bidrar gör även den franska och den tyska rymdstyrelsen.
Prismasatelliterna, som tillsammans väger under 200 kg, sändes upp den 15 juni i år från den ryska raketbasen Yasny.
Satellitfarkosterna Satellitfarkosterna är av senaste snitt, utvecklade av Rymdbolaget som under 30 år har byggt upp en unik kompetens och internationellt erkänd erfarenhet inom avancerad satellitkonstruktion. Den större, Mango är en vidareutveckling av den svenska miljösatelliten Odin och Europas första månfarkost, SMART-1. Konstruktionen kan användas för andra typer av rymduppdrag t ex observation av jorden för klimat och miljöforskning och övervakning av naturkatastrofer.
Vad finns ombord? ? Miljövänligt raketmotorsystem Ett svenskt raketmotorsystem som drivs av ett miljövänligt raketbränsle. Förespås bli ett alternativ och på sikt t.o.m. en ersättare för det mycket giftiga och cancerogena ämnet Hydrazin som idag används ombord på satelliter. Hydrazinet kräver skyddsutrustning och rigorösa säkerhetsåtgärder vid hantering av bränslet i motsats till det bränsle som nu ska testas. Där räcker skyddshandskar vilket både minskar kostnader och framför allt, är mindre skadligt för både människa och miljö. Utvecklat av ECAPS.
? Miniatyriserad rymdteknik Ett svenskt minimotorsystem för satelliter bestående av fyra motorer inkapslade i en kula, liten som en golfboll. Används för små, exakta justeringar av satelliters position. Utvecklat av NanoSpace. Ett svenskt miniinstrument för planetforskning. Utvecklat av Institutet för Rymdfysik i Kiruna och Chalmers.
? Formationsflygning och rendezvous i rymden utan styrning från marken Svenska och europeiska experiment utvecklade av Rymdbolaget och franska CNES, tyska DLR och danska DTU, som går ut på att med automatik och stor noggrannhet flyga flera små satelliter i formation istället för enstaka stora. Några exempel på framtida användningsområden för tekniken är inspektion, reparation och bärgning av satelliter i bana, övervakning av rymdtrafik och rymdskrot, att finna jordlika planeter runt andra stjärnor genom att med flera små farkoster möjliggöra ett stort teleskop.
Rymdbolaget – ett komplett rymdföretag Rymdbolaget konstruerar, testar, sänder upp och sköter driften av rymd- och flygsystem. Vår verksamhet består av fem affärsenheter som finns i Solna, Stockholm, Kiruna och Vidsel. Vid vår anläggning i Solna utvecklar vi satelliter, delsystem till rymdfarkoster, nyttolaster till raketer och flygburna system för havsövervakning. Vi äger Stockholm Teleport i Ågesta utanför Stockholm, en markstation för satellitkommunikationstjänster. Från vårt Esrange Space Center utanför Kiruna sänder vi upp sondraketer och ballonger. Här finns också en av världens mest använda civila markstationer för satelliter. Vi har också en markstation i Chile, Santiago Satellite Station. Vid Vidsel Test Center, RFN bedriver Rymdbolaget testverksamhet för olika rymd- och flygfarkoster genom North European Aerospace Test range – NEAT.
Rymdbolaget äger det tyska företaget LSE och det amerikanska företaget USN som båda tillhandahåller satellitdriftstjänster, det chilenska företaget SSC Chile som driver en satellitstation i Santiago, de svenska företagen ECAPS som utvecklar och tillverkar miljövänliga framdrivningssystem för satelliter och NanoSpace som utvecklar mikromekaniska system för olika rymdtillämpningar. Inom Rymdbolagskoncernen arbetar idag drygt 600 personer.