Så gick det när rymden intog Almedalen
Med två dagar kvar av Almedalen 2019 ser vi tillbaka på en vecka fylld av intressanta och viktiga diskussioner om rymden och dess betydelse för Sverige och världen. Under veckan bjöd SSC in till tre seminarier – två som vi anordnade själva och ett som vi deltog i – där frågor som hållbarhet, regional utveckling och säkerhet stod i fokus.
Först ut var Luleå Tekniska Universitet som anordnade seminariet Hur landar vi rymdinvesteringarna på jorden? där investeringar i rymdforskning och utveckling sattes i relation till mänsklighetens förmåga att nå hållbarhetsmålen, skapa samhällsnytta och bygga tillväxt.
Anna Rathsman, generaldirektör för Rymdstyrelsen, menade att användandet av rymdteknik på jorden öppnar nya möjligheter, inte minst för att kunna nå FN:s globala mål i Agenda 2030. Hon nämnde rymdforskningen som en viktig drivkraft innovation och att Sverige har stora möjligheter att ta en ledande position globalt i utvecklingen, något som skulle bidra till tillväxt även lokalt.
– Just nu satsar många länder stora summor för att vinna kampen om att bli Europas rymdcentrum. Även i Sverige satsas det mycket och vi ligger faktiskt i framkant just nu. Det finns ett brett nationellt stöd för rymdbasen Esrange men det krävs ytterligare finansiering för att den ska fortsätta vara en av världens ledande rymdanläggningar, sa hon.
Senare samma dag var det dags för SSC att anordna sitt första seminarium, tillsammans med Luleå Tekniska Universitet och ÅF. Under rubriken Så kan rymdtekniken hålla ett vakande öga på vår planet diskuterades hur den enorma mängd information som finns tillgänglig idag, från bland annat satelliter, ska kunna samlas och hanteras för att hitta lösningar på stora utmaningar som klimatförändringar och miljöförstöring.
Under seminariet presenterades ett nytt initiativ, ett så kallat Global Watch Center, där data från världens satelliter och andra källor kan sammanställas, analyseras och göras tillgänglig, för att hjälpa till att hantera globala problem såsom klimatförändringar. Anna Kinberg Batra, styrelseledamot SSC, menade att Sverige har stora möjligheter att leda utvecklingen genom GWC-projektet.
– Sverige har verkligen möjlighet att spela en viktig roll internationellt. Med hjälp av rymdteknik och satellitdata kan vi bättre förstå klimatförändringarna och agera på dem. Under många år har beslutsfattare varit lite rädda för att ta sig an rymdfrågor, men nu måste vi lära dem hur jorden kan dra nytta av rymden. Att börja skjuta upp små satelliter från Esrange är ett annat viktigt steg i utvecklingen, sa hon.
Under torsdagen anordnade SSC vårt sista seminarium i Almedalen: Rymdens data – hot eller välsignelse för vår planet? Där diskuterades hur rymdtekniken kan utnyttjas ytterligare för globala samarbeten och hållbarhet. Men också nödvändigheten av att skapa utrymme för fredliga uppdrag för att minska risken för att använda rymden inom ramen för olika geopolitiska intressen, konflikter och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Utvecklingen innefattar också risker som kollisioner mellan satelliter i rymden, risk för missbruk av rymden och för rymden att bli en arena för geopolitiska spänningar. Alla deltagare i diskussionen kom överens om vikten av ett starkare internationellt samarbete som syftar till att hålla rymden en fredlig arena för humanitär utveckling och fredlig prospektering.
– Rymden erbjuder möjligheter som mänskligheten aldrig sett tidigare. Till exempel kan nya tekniska innovationer hjälpa utvecklingsländer att ta större steg i sin utveckling och dessutom på ett hållbart sätt, sa Stefan Gustafsson, SSC.
– Från rymden syns inga nationsgränser. Jorden ser snarare liten ut och det blir tydligt hur skört ozonlagret som skyddar planetens yta är. Hur planeten tas omhand påverkar oss alla, sa den förste svenske astronauten i rymden, Christer Fuglesang.
Vid sidan av rymdteknikens otroliga möjligheter att lösa några av världens stora problem, inte minst klimatförändringarna, finns också ett militärt intresse för rymden som spelplan.
– Information innebär makt och det kommer alltid finnas de som vill sitta på den makten. Det är viktigt att vi tar den vetskapen med oss när vi fortsätter utveckla rymden, annars riskerar vi att bli naiva, sa Naznoush Habashian, hållbarhetschef på Försvarsmakten.
– Rymdtekniken skapar enorma möjligheter för utvecklingen på jorden och den ska vi såklart fortsätta att stödja. Men det blir samtidigt mycket viktigt att vi inrättar internationella regelverk, till exempel ett vapenförbud i rymden, sa Daniel Faria, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Utöver detta uppmärksammades rymden också under Aerospace Almedalen. Där fick bland annat ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans svara på hur regeringen ser på rymdindustrins utveckling och Sveriges ambitioner inom rymdområdet.
I fokus stod framför allt det äskande som Rymdstyrelsen gjort där myndigheten begär en väsentlig höjning av anslaget för att klara av att möta den utveckling som nu sker internationellt. Rymdindustrin uttryckte en påtaglig oro över att Sverige nu halkar efter och riskerar att blir utanför de satsningar som nu görs inom rymdområdet i Europa.
Inga konkreta löften gavs, även om ministern uttalade en tydlig ambition om att förverkliga den rymdstrategi som regeringen lanserat.
