Svensk och schweizisk högteknologi ombord på ballong på väg over Atlanten
Pressmeddelande från Rymdbolaget Uppsändning av ballongen från den stora ballongplattan på Esrange Space Center. Foto: Mette Fjällborg
Svensk och schweizisk högteknologi ombord på ballong på väg over Atlanten Klockan 07:07 på lördag morgon den 28 juni lyfte det ballongburna vetenskapliga experimentet MEAP* från Rymdbolagets uppsändningsbas Esrange Space Center utanför Kiruna i norra Sverige. Syftet med den här flygningen är att utföra tester av en ny masspektrometer som planeras skickas ut till olika planeter i framtiden. Även tester av ny teknik som används för långa ballongflygningar kommer att genomföras. Experimentet lyfte med en stor ballong på 334 000 m3 (ca 100 m i diameter) och nådde topphöjden på 36 km inom 2 timmar. Om ungefär 5-6 dagar kommer nyttolasten att separeras från ballongen och landa med fallskärm i norra delen av Kanada eller Alaska. Bärgningen sker med helikopter efter landningen.
Framtida flygningar runt nordpolen Den tekniska målsättningen för flygningen är att utvidga möjligheterna att genomföra långa ballongflygningar från Esrange runt nordpolen under sommartid. Den här typen av flygningar, så kallade cirkumpolära flygningar, har gjorts vid ett flertal tillfällen vintertid. Nu vill man göra samma sak under sommaren då midnattssolen bidrar till att ladda batterier ombord via solpaneler.
"Den här lyckosamma uppsändningen är ett mycket viktigt steg i Rymdbolagets utveckling av ballongverksamheten", säger Olle Norberg, chef på Esrange Space Center. Vi arbetar just nu intensivt med att utveckla långa flygningar runt nordpolen så att de ska bli möjliga året om. Arbetet innebär både tekniska utmaningar och att få tillstånd att flyga över Ryssland".
Tekniken ombord För att kunna hålla kontakt med en ballong som flyger runt nordpolen måste en hel del nya tekniska system utvecklas. Ballongen flyger bortom vår horisont redan efter första dygnet och då måste vi använda andra kommunikationssystem än de vi brukar då ballongen är inom synhåll. I det här fallet konstruerar vi ett system som kommunicerar via satellitsystemet Iridium. Långa flygningar kräver också att batterier ombord håller i flera dagar och för detta utvecklas ett system som bygger på uppladdning via solceller. Även nya system för temperaturreglering och GPS tas fram.
*MEAP – Vetenskapen ombord MEAP står för Mars Environment Analogue Platform , och är ett vetenskapligt samarbete som drivs av University of Bern i Schweiz och Institutet för rymdfysik i Kiruna. Det är ett intressant projekt som spelar en viktig roll i att utveckla liknande instrument för planet- och atmosfärsforskning, speciellt lämpade för Mars och Venus. Eftersom förhållandet i jordens atmosfär på 30-40 km höjd är påfallande likt det som råder på Mars yta, är en ballong på denna höjd en utmärkt testplattform för instrument som ska skickas till Mars. MEAP- ballongen bär med sig ett instrument som kallas för P-BACE (Polar Balloon Atmospheric Composition Experiment) som ska göra mätningar av atmosfärens komposition. P-BACE har ett masspektrum som är betydligt bredare än det av tidigare liknande instrument och kan därför möjliggöra väldigt intressant forskning i atmosfären.
Läs mer om vetenskapen och följ även ballongens bana i realtid här: http://www.irf.se/meap-pbace/ (engelska sidor)
För ytterligare information vänligen kontakta: Tomas Hedqvist, MEAP-projektledare på Esrange Space Center, Rymdbolaget (teknisk information) Tel: 0980 720 16 eller 070 517 20 16 E-post: tomas.hedqvist@esrange.ssc.se
Martin Wieser, Institutet för rymdfysik (vetenskaplig information) Tel: 0980 791 98 eller 070 277 12 87 E-post: wieser@irf.se
Bra länkar Pressbilder Uppsändningsaktiviteter på Esrange (engelsk sida) Pågående aktiviteter på Rymdbolaget (engelsk sida) Första pressmeddelandet Andra pressmeddelandet Institutet för rymdfysik Space and Research Planetary Sciences, Universität Bern (engelsk sida)