Svenska Prismasatelliterna har gjort tusen dansvarv
Svenska Prismasatelliterna har gjort tusen dansvarv runt jorden Satelliterna Mango och Tango har nu gjort 1000 dansvarv runt jorden sedan uppsändningen i juni. Det tekniska genomförandet får så här långt, högsta poäng och paret är i utmärkt kondition.
Den nya tekniken ombord på satelliterna fungerar alltså utmärkt. Det senaste dansuppträdandet beskrivs av Rymdbolagets ingenjörer som en riktig Rock n Roll-uppvisning. Med hjälp av det miljövänliga raketsystemet ombord rockade Mango loss ordentligt bakom Tango, som befann sig en km bort i en betydligt lugnare dans.
Bild av jorden tagen av Mango. Läs mer om det miljövänliga raketsystemet och Prismasatelliterna under "Fakta om Prisma" nedan.
För mer information, kontakta: Anna Rathsman, Informationsdirektör, Rymdbolaget, tel 08-627 62 62, mobil 070-263 00 64, anna.rathsman@ssc.se
Läs mer om Prisma Följ Prismabloggen Följ rapporteringen från Rymdbolagets kontrollcentral (på engelska) Läs mer om Rymdbolaget Läs mer om ECAPS
Fakta om Prisma Prismasatelliterna är utvecklade av Rymdbolaget på uppdrag av Rymdstyrelsen som står för merparten av finansieringen. Bidrar gör även den franska och den tyska rymdstyrelsen.
Prismasatelliterna, som tillsammans väger under 200 kg, sändes upp den 15 juni i år från den ryska raketbasen Yasny. Den 11 augusti separerades de båda satelliterna som suttit ihop sedan uppsändningen.
Satellitfarkosterna Satellitfarkosterna är av senaste snitt, utvecklade av Rymdbolaget som under 30 år har byggt upp en unik kompetens och internationellt erkänd erfarenhet inom avancerad satellitkonstruktion. Den större, Mango är en vidareutveckling av den svenska miljösatelliten Odin och Europas första månfarkost, SMART-1. Konstruktionen kan användas för andra typer av rymduppdrag t ex observation av jorden för klimat och miljöforskning och övervakning av naturkatastrofer.
Mer om det miljövänliga raketmotorsystemet ? Miljövänligt raketmotorsystem Ett svenskt raketmotorsystem som drivs av ett miljövänligt raketbränsle och som anses ha en lysande marknadspotential, en miljard kronor på 5-10 års sikt. Förespås bli ett alternativ och på sikt t.o.m. en ersättare för det mycket giftiga och cancerogena ämnet Hydrazin som idag används ombord på satelliter. Hydrazinet kräver skyddsutrustning och rigorösa säkerhetsåtgärder vid hantering av bränslet i motsats till det bränsle som nu ska testas. Där räcker skyddshandskar vilket både minskar kostnader och framför allt, är mindre skadligt för både människa och miljö. Utvecklat av ECAPS.
Mer om formationsflygningsexperimenten ? Formationsflygning och rendezvous i rymden utan styrning från marken Svenska och europeiska experiment utvecklade av Rymdbolaget och franska CNES, tyska DLR och danska DTU, som går ut på att med automatik och stor noggrannhet flyga flera små satelliter i formation istället för enstaka stora. Några exempel på framtida användningsområden för tekniken är inspektion, reparation och bärgning av satelliter i bana, övervakning av rymdtrafik och rymdskrot, att finna jordlika planeter runt andra stjärnor genom att med flera små farkoster möjliggöra ett stort teleskop.