Allt färre rymmer från SiS ungdomshem

Rymningarna från Statens institutionsstyrelses, SiS, särskilda ungdomshem minskade kraftigt förra året. Ett ökat skalskydd och kvalificerad vård, behandling och skola gör att ungdomar dömda för allvarliga brott rymmer allt mindre.

Förra året lyckades ungdomar dömda till sluten ungdomsvård avvika från ungdomshemmen vid elva tillfällen. Fyra gånger rymde de från ungdomshemmets område, två gånger från personal under bevakad permission och i resten av fallen kom de tillbaka för sent eller inte alls efter en obevakad permission. Det visar ny statistik från SiS. Åren innan har antalet rymningar varit över 30 årligen och kritiken mot ungdomshemmen har delvis varit hård.

– Det här är ett trendbrott som gläder oss, säger Ewa Persson Göransson, generaldirektör för Statens institutionsstyrelse, SiS.

– Vi fullgjorde inte vårt uppdrag tidigare. Det var för många avvikningar. Det här har varit ett stort problem för oss, säger Bengt Johansson, placeringschef och säkerhetssamordnare på SIS.

SiS har satsat stort på att höja säkerheten och arbetet fortsätter. SiS har 33 särskilda ungdomshem. Av dem tar sex emot unga dömda till sluten ungdomsvård. Tre av dem har nu ordentliga stängsel, och två till står på tur. Men rymningarna har alltså sjunkit från samtliga ungdomshem.

– Det är viktigt med ett fullgott skalskydd, men det allra viktigaste är det som sker innanför stängslen; att vi bygger behandlingsallianser med ungdomarna, att vi använder oss av metoder som stödjer sig på forskning och beprövad erfarenhet och att vi har en kvalificerad skola, säger Ewa Persson Göransson.

– Om vi inte har ungdomarna på plats kan vi heller inte ge dem den kvalificerade vård, behandling och skola vi har att erbjuda. Självklart är det sen också viktigt vad som händer efter tiden på institutionen, att vi får en kvalificerad eftervård som tar till vara alla de redskap ungdomarna fått med sig under sin tid på ungdomshemmen.

Säkerhetsmedvetenheten har höjts på flera sätt. På ungdomshemmen har de anställda även utbildats mer i risk- och säkerhetsbedömningar av ungdomarna, och på så vis fungerar både de bevakade och obevakade permissionerna också bättre.

Förra året var 81 ungdomar intagna på sluten ungdomsvård. Lagen om sluten ungdomsvård, LSU, infördes 1999 som ett alternativ till fängelse för 15-17-åringar som har begått allvarliga brott. Brottet avgör strafftiden, som varierar mellan fjorton dagar och fyra år. Sedan LSU infördes har totalt 802 ungdomar avtjänat sluten ungdomsvård.

Antal avvikningstillfällen per år inom den slutna ungdomsvården
År: 2003 2004 2005 2006 2007
Avvikningar: 37 32 37 31 11

Läs mer om sluten ungdomsvård: http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=69.

För mer information kontakta: Bengt Johansson, placeringschef och säkerhetsansvarig, tfn: 08-453 40 28, 070-662 82 10.
Bild på generaldirektör Ewa Persson Göransson
Bild på generaldirektör Ewa Persson Göransson (färg)

FAKTARUTA:
Statens institutionsstyrelse, SiS, är en statlig myndighet som bedriver vård, utredning och behandling av ungdomar med allvarliga sociala problem och vuxna missbrukare. Vården bedrivs vid 33 särskilda ungdomshem och 14 LVM-hem över hela landet. SiS ansvarar också för påföljden sluten ungdomsvård, LSU. SiS erbjuder individuell behandling men har även behandling för specifika grupper, som grova ungdomsbrottslingar, adopterade ungdomar med allvarliga problem, sexuella förövare, svårt relationsstörda flickor och flickor som utsatts för sexuella övergrepp samt ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. En viktig del i SiS uppdrag är att utvärdera resultaten av vården, utveckla metoderna och initiera forskning på området. Chef för SiS är generaldirektör Ewa Persson Göransson.