Sluten ungdomsvård minskar återfall

Kriminologiprofessor Eckart Kühlhorn har forskat på ungdomar som döms till sluten ungdomsvård, LSU. Enligt honom återfaller ungdomar mindre i brott efter sluten ungdomsvård än när de döms till fängelse. Han anser att ungdomar bör vårdas av psykologer och socialarbetare på ungdomshem och inte inom kriminalvården.

Men fortfarande är det många som återfaller. Ungdomar som begår grova brott är få men svårbehandlade. Det gäller i såväl Sverige som i andra länder.
- Man ska också komma ihåg att ungdomstiden är en brottsaktiv tid. I en vanlig årskurs nio säger 50 procent av ungdomarna att de någon gång har begått ett brott, säger Ewa Persson Göransson, generaldirektör Statens institutionsstyrelse, SiS.
Ungdomarna hos SiS deltar i behandlingsprogram som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och som ständigt utvecklas. Det kan handla om kognitiv beteendebehandling där ungdomarna får lära sig att hantera ilska och moral. De flesta sköter skolan, vardagssysslor och fritidsaktiviteter. Många gör stora framsteg hos SiS.
- Ett stort problem är att det inte finns någon lagstadgad eftervård som tar vid när ungdomarna lämnar SiS och kommer tillbaka till hemkommunen, säger Ewa Persson Göransson.

Bild på Ewa Persson Göransson: http://www.stat-inst.se/img/zimg/Ewa_Persson_Göransson_färg.jpg
http://www.stat-inst.se/img/zimg/Ewa_Persson_Göransson.jpg

Tabellen finns även i en bifogad Excelfil.
Antal intagningar på särskilda ungdomshem enligt Lagen om sluten ungdomsvård, LSU per kön

År Kön
Flickor Pojkar Totalt
1999 3 46 49
2000 0 87 87
2001 1 90 91
2002 3 83 86
2003 1 96 97
2004 7 116 123
2005 4 100 104
2006 2 82 84
2007 5 76 81
Totalt 26 776 802

Källa Statens institutionsstyrelse, SiS