Nya etiska råd om adhd
Adhd är inte bara en medicinsk fråga utan en angelägenhet för hela samhället, skriver Statens medicinsk-etiska råd, Smer, i ett yttrande som presenteras idag. Rådet framhåller att både över- och underdiagnostisering är etiskt problematiska, att stöd i skolan ska ges utifrån behov och inte diagnos, och att vården måste prioritera efter behov när trycket på psykiatrin ökar. Den offentliga vården bör ta sig an avdiagnostiseringar, menar Smer.
Antalet adhd-diagnoser fortsätter att öka och Sverige är i dag ett av de länder där störst andel av befolkningen har en diagnos. Smer slår fast att både över- och underdiagnostisering av adhd är etiskt problematiska. Överdiagnostisering riskerar att leda till att individer felaktigt kategoriseras, särbehandlas och får medicinsk behandling utan tillräcklig grund, medan underdiagnostisering innebär att personer med faktiska svårigheter blir utan nödvändiga utredningar, behandlingar och anpassningar. De stora skillnaderna mellan regioner och grupper tyder på att båda förekommer. Rådet understryker att förekomsten av diagnoser och användningen av läkemedel behöver följas och analyseras fortlöpande.
Det ska vara en självklar del av vårdens ansvar att kunna ompröva tidigare ställda diagnoser I dag sker sådana omprövningar som regel utanför den offentligt finansierade vården, vilket riskerar att skapa ojämlik tillgång utifrån betalningsförmåga.
– Att få en diagnos omprövad ska inte vara något undantag utan en integrerad del av en långsiktig och ansvarsfull vård. Det handlar om patientsäkerhet, rättssäkerhet och förtroende, säger Mikael Sandlund, sakkunnig i Smer.
Adhd är inte bara en medicinsk fråga utan hänger samman med hur skola, arbetsliv och fritid utformas, och samhället bär ett ansvar för att skapa miljöer där fler människor kan fungera väl. Det gäller inte minst i skolan. Redan 2015 framhöll rådet att stöd i skolan ska ges utifrån behov – inte baserat på diagnos. Trots detta finns fortfarande tecken på att en diagnos i praktiken förbättrar möjligheten att få stöd. När barn behöver en diagnos för att få rätt stöd riskerar de att pressas in i medicinska utredningar, vilket varken är förenligt med skollagen eller med barnets bästa.
Den kraftiga ökningen av adhd-utredningar påverkar hela psykiatrin. Smer varnar för att patienter med svårare psykiska sjukdomar drabbas när adhd-utredningarna slukar stora resurser. Rådet vill se en långsiktig förstärkning av den offentligt finansierade psykiatrin och understryker att effektivisering aldrig får ske på bekostnad av patientsäkerhet eller kvalitet.
– Vården måste konsekvent prioritera efter behov. Det är problematiskt om delar av verksamheten i praktiken gör det svårare för patienter med större behov, till exempel psykossjukdomar, att få vård i tid, säger Mikael Sandlund, sakkunnig i Smer.
Rådet uppmärksammar också den snabbt växande marknaden för privat finansierade adhd-utredningar. När tillgången till utredning styrs av betalningsförmåga snarare än behov väcks etiska frågor – diagnoser riskerar att bli handelsvaror och ekonomiska incitament kan påverka bedömningar. Smer efterlyser en mer aktiv tillsyn, från IVO:s sida, av den snabbt växande diagnosmarknaden.
Läs hela yttrandet här https://smer.se/2026/06/24/yttrande-om-aktuella-etiska-aspekter-pa-adhd/
För mer information, kontakta:
Mikael Sandlund, 070-517 53 79
Sven-Eric Söder, ordförande Smer, 076-785 78 88
Isabell Höjman, kommunikatör Smer, 076-778 74 04
Carolina Östgren, utredningssekreterare Smer, 070-219 46 10