Pressmeddelande: Samhället måste ta ställning till xenotransplantation
Forskningsframsteg banar väg för organtransplantationer från djur till människa (s.k. xenotransplantation). Xenotransplantation väcker förhoppningar om att kunna avhjälpa organbrist och bota svåra sjukdomar. Men tekniken väcker svåra etiska frågor. Dessa frågor diskuterar Statens medicinsk-etiska råd (Smer) i ett yttrande som publiceras i dag.
Den 7 januari 2022 genomfördes en hjärttransplantation från gris till människa i Maryland i USA. Även försök med transplantation av djurorgan till hjärndöda personer har gjorts. En forskargrupp har också ansökt om att få starta en klinisk studie där 20 personer ska få njurar från gris transplanterade.
– Om forskningen gällande xenotransplantation går fortsatt framåt finns förhoppningar om att behandlingsmetoden så småningom skulle kunna avhjälpa både organbrist, organhandel och organstölder, säger Sven-Eric Söder, ordförande i Smer.
– Men en ny teknik eller behandlingsmetod måste också vara etiskt godtagbar. Och xenotransplantation väcker en rad svåra etiska frågor som måste diskuteras parallellt med de medicinska, säger Sven-Eric Söder.
Redan i forskningsfasen aktualiserar xenotransplantation frågor rörande bland annat djurens välfärd och instrumentalisering, gränsen mellan djur och människa, avvägningen mellan risk och förväntad nytta samt samtycke och självbestämmande. Flera potentiella värde- och intressekonflikter väcks, till exempel mellan djurs lidande och vinster för människan samt mellan nyttan av vetenskapliga framsteg och skyddet för den enskilde forskningspersonen och samhället.
När det gäller frågan om djurens välfärd anser Smer att det finns en avvägning att göra mellan djurs lidande och nyttan för människor men att det är etiskt problematiskt med den typ av fullständig instrumentalisering av djurarter som sker inom xenotransplantation, där djuren enbart föds upp för att tillgodose människans behov av organ, vävnader och celler.
Smer anser vidare att frågor om information, samtycke, risker för individer och samhälle samt vilka patienter som ska tillfrågas måste ges särskild uppmärksamhet inför tidiga försök med xenotransplantation. Det finns risk för att smittämnen överförs från djur till människa i samband med transplantation och sedan sprids vidare. I värsta fall kan en ny pandemi uppstå. Förutsättningar för att gå vidare med kliniska försök är bland annat att den information som ges om förväntade risker och nytta samt osäkerheter är korrekt och tydlig, att det informerade samtycket från patienten/forskningspersonen inhämtas på ett sätt som innebär att denne kan fatta ett självständigt beslut och inte utsätts för påtryckningar, samt att försöket har godkänts av en oberoende instans som bedömt det ur ett vetenskapligt och etiskt perspektiv.
Frågan om huruvida försök med xenotransplantation skulle tillåtas i Sverige och i så fall under vilka former utreddes i slutet av 1990-talet men föll sedan i glömska utan att något regelverk kom på plats. Smer anser att frågan om reglering nu måste tas upp på nytt. Det behövs också en förnyad samhällsdebatt om xenotransplantation, där de etiska frågorna blir allsidigt belysta.
– Vi vill med vårt yttrande stimulera till en bred debatt om xenotransplantation och ge underlag för vidare analys kring reglering och praxis. Ett adekvat regelverk måste vara på plats innan eventuella försök med xenotransplantation kan tillåtas i Sverige, säger Sven-Eric Söder.
Läs hela yttrandet om xenotransplantation: Yttrande om xenotransplantation (smer.se)
Kontakt
Sven-Eric Söder, ordförande Smer:
soder@sven-eric.se
Telefon: 076-785 78 88
Carolina Östgren, utredningssekreterare
carolina.ostgren@regeringskansliet.se
Telefon: 08-405 23 60