Smer: Erbjud personer som saknar permanent uppehållstillstånd livräddande behandling

Personer som saknar uppehållstillstånd bör vid behov erbjudas organtransplantation i Sverige. Detta skriver Smer i rapporten, Vård till personer utan permanent uppehållstillstånd. Etiska aspekter på vård som kräver eftervård. 2020:6, som presenteras i dag.

Landets transplantationscentra har olika praxis när det gäller under vilka förutsättningar personer som saknar permanent uppehållstillstånd ska erbjudas transplantation. Vissa opererar barn, men inte vuxna. Andra enheter kräver säker information om att patienten kommer ha tillgång till framtida medicinering och uppföljning för att ingreppet ska genomföras.

Den etiska och juridiska osäkerhet som vården upplever i dessa fall har fått företrädare för vården att vända sig till Statens medicinsk-etiska råd (Smer) för vägledning. Smer redovisar i en rapport som publiceras i dag sina slutsatser. Smers slutsats är att osäkerhet kring tillgången till eftervård inte bör vara ett skäl att neka en person utan permanent uppehållstillstånd organtransplantation och annan livräddande vård. Det viktigaste etiska argumentet är alla människors lika värde.

– Det lika människovärdet och behovet av vård är styrande prioriteringsprinciper inom den svenska hälso- och sjukvården. Smers rapport visar att dessa principer bör gälla för all vård som erbjuds i Sverige, utan diskriminering, säger Göran Collste, sakkunnig i Smer och professor emeritus i tillämpad etik.

Ett annat skäl för att inte väga in förutsättningarna för att få eftervård är att dessa är mycket svårbedömda.

– Sådana bedömningar kommer inte att kunna leva upp till rimliga krav på patientsäkerhet när det handlar om beslut om liv och död. Beslut i ett sådant läge bör fattas till fördel för patienten, säger Kenneth Johansson, ordförande för Smer.

Ytterligare ett skäl är att det skulle strida mot läkaretiken att särbehandla patienter på basis av nationalitet, medborgarskap eller asylstatus.

– Det vore djupt inhumant att inte ge personer som saknar permanent uppehållstillstånd livräddade behandling. De bör erbjudas livräddande behandling och ges möjlighet att stanna om inte eftervård kan säkerställas i hemlandet, säger Mikael Sandlund, sakkunnig i Smer och ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik.

Slutsatsen får stöd i den utredning av rättsläget som Smer gjort. Enligt denna saknas det stöd i gällande rätt för att på förhand utesluta vissa behandlingar för personer utan permanent uppehållstillstånd. Organtransplantation och andra vårdinsatser som kräver tillgång till eftervård ryms inom begreppet vård som inte kan anstå, om utebliven eller fördröjd behandling bedöms kunna medföra allvarliga följder för patienten, som fara för patientens liv.

På basis av rådets bedömning av gällande rätt och den etiska analysen drar Smer följande slutsatser:

• Personer som saknar permanent uppehållstillstånd och som har behov av nödvändiga vårdinsatser, inklusive organtransplantation, har rätt till en individuell medicinsk prövning. Även i dessa fall ska vårdbeslut vägledas av den etiska plattform som ligger till grund för vårdens prioriteringar i Sverige.
   
• Läkaren har inte möjlighet att bedöma patientens migrationsrättsliga framtid. Det bör därför råda en tydlig ansvarsfördelning mellan läkaren som har ansvar för vårdbeslut och Migrationsverket som ansvarar för beslut om en eventuell utvisning, avvisning, verkställighetshinder och uppehållstillstånd.
   
• I de fall en patient som fått transplantation inte har asylskäl enligt Migrationsverkets bedömning, har Migrationsverket enligt gällande regelverk att ta hänsyn till om patienten kan få tillgång till nödvändig eftervård i det land som patienten ska utvisas till. 

Smer föreslår regeringen att ge lämpliga myndighet(er) i uppdrag att:

• Ansvara för att alla vårdgivare har korrekt och enhetlig information om ansvaret att erbjuda hälso- och sjukvård till personer utan permanent uppehållstillstånd.
   
• Ta fram en vägledning om erbjudande av vårdinsatser som kräver längre varaktighet eller tillgång till eftervård till personer utan permanent uppehållstillstånd.
   
• Ta reda på hur många personer utan permanent uppehållstillstånd som vistas i Sverige, och vilka vårdbehov de har.
   
• Kartlägga hur tillgängligheten till behandling ser ut i olika grupper och delar av landet, samt om, och i så fall hur många, personer som söker sig till Sverige för att få tillgång till hälso- och sjukvård.   

Läs rapporten:
https://smer.se/2020/11/smer-2020-6-vard-av-personer-utan-permanent-uppehallstillstand-webb.pdf

Under måndagen äger ett webbinarium rum om frågan klockan 13.00-14.30. Följ webbinariet på https://smer.se/calendar/webbinarium-vard-till-personer-utan-permanent-uppehallstillstand/.
 

Kontaktpersoner
 

Kenneth Johansson, ordförande Statens medicinsk-etiska råd (Smer)
Telefon: 072-560 87 73

Göran Collste, sakkunnig i Smer, professor em i tillämpad etik
Telefon: 070-089 53 45

Titti Mattsson, sakkunnig i Smer, professor i offentlig rätt
Telefon: 070-327 74 63

Mikael Sandlund, sakkunnig Smer, 
Telefon: 070-517 53 79