Statens medicinsk-etiska råd: Sverige behöver stärkt etisk beredskap vid kriser

I dag överlämnar Statens medicinsk-etiska råd (Smer) en skrivelse till regeringen med konkreta förslag för att stärka Sveriges etiska beredskap inför framtida kriser.

Statens medicinsk-etiska råd (Smer) överlämnar idag en skrivelse till regeringen med förslag på hur den etiska beredskapen kan stärkas inför framtida pandemier och andra omfattande hälsokriser.

Pandemin tvingade fram svåra etiska vägval
Covid-19-pandemin tvingade fram svåra beslut som påverkade hela samhället. Besluten innebar avvägningar mellan viktiga mål, värden och principer. Åtgärder för att begränsa smittspridningen kunde samtidigt inskränka individens frihet och påverka den psykiska hälsan negativt. Besöksförbud på äldreboenden innebar en konflikt mellan smittskydd och de äldres behov av närhet och värdighet. Inom intensivvården uppstod frågor om vem som skulle få vård först om platserna inte skulle räcka till alla. Samtidigt präglades beslutsfattandet av stor osäkerhet kring virusets smittsamhet och sjukdomens förlopp.

– Flera utredningar har analyserat Sveriges pandemihantering, men hur vi hanterar de etiska frågorna har fått för lite uppmärksamhet. Erfarenheterna från pandemin visar att det inte räcker med materiell och organisatorisk beredskap – vi måste också ha etisk beredskap, säger Sven-Eric Söder, ordförande i Smer.

Viktiga steg för etisk beredskap
Etisk beredskap handlar om att vidta åtgärder innan en kris bryter ut, för att samhället ska kunna hantera krisen på ett etiskt försvarbart sätt. 

För det första behövs ett nationellt etiskt ramverk för beslutsfattande vid kriser. Ramverket ska tydliggöra vilka värden som står på spel i en kris, så att viktiga aspekter inte förbises. Det rör sig om värden och principer som är förankrade i svensk rättsordning: människovärde, minimering av skada, personlig integritet och frihet, rättvisa och jämlikhet samt solidaritet.

– Ett sådant ramverk ger inte färdiga svar på alla frågor, men det skapar en gemensam grund för att föra dialog om svåra avvägningar. Det hjälper oss att ställa rätt frågor och att synliggöra vilka värden som kan komma i konflikt med varandra, säger Sven-Eric Söder.

För det andra behöver den etiska kompetensen stärkas. Både studenter och yrkesverksamma behöver mer utbildning i etik. Beslutsfattare på alla nivåer måste öva på att identifiera och hantera etiska dilemman. Etisk beredskap förutsätter kontinuerlig träning och reflektion i vardagen – inte bara i krisen. När etisk analys blir en naturlig del av det dagliga arbetet stärks förmågan att agera både effektivt och i enlighet med gemensamma värden, också under tidspress och osäkerhet. För det tredje behöver vi i förväg säkerställa att det finns tillgång till etisk kompetens och organisatoriska strukturer som möjliggör välgrundade beslut under pågående kris.

– Många anställda inom vård och omsorg vittnade under pandemin om etisk stress när de utan tillräckligt stöd tvingades fatta beslut med långtgående och ibland livsavgörande konsekvenser. Etisk beredskap handlar om att skapa förutsättningar för att dessa beslut blir så välgrundade och välavvägda som möjligt, säger Mikael Sandlund, sakkunnig i Smer.

Besluten under en kris måste också kommuniceras tydligt, så att medborgarna förstår hur olika värden har vägts mot varandra – detta är avgörande för att skapa tillit och förtroende.

För att stärka den etiska beredskapen föreslår Smer konkreta åtgärder till regeringen, myndigheter, regioner och kommuner. Dessa innefattar satsningar på utbildning och träning, att bygga upp strukturer och att genomföra medborgardialoger.

För mer information, kontakta: 

Sven-Eric Söder, ordförande Smer, 076-785 78 88

Mikael Sandlund, sakkunnig Smer, 070-517 53 79

Isabell Höjman, kommunikatör, 076-778 74 04