LUNDS UNIVERSITET: Kartläggning av doktoranders arbetssituation (jämförelse mellan universitet)

LUNDS UNIVERSITET Kartläggning av doktoranders arbetssituation 37 procent av doktoranderna vid Lunds universitet har övervägt att hoppa av forskarstudierna. 58 procent oroar sig för att inte få jobb efter forskarutbildningen. - Det är alarmerande, säger Ing-Marie Nilsson, ST:s ordförande inom universitet och högskolor. Avhopp innebär både förlorade år och kostnader för samhället. Allt fler studenter väljer att bli forskarstuderande, i vardagligt tal även kallade doktorander. Sedan början av 1990-talet har antalet nyantagna forskarstuderande ökat med ungefär 35 procent. I dag är drygt 18 500 aktiva vid landets forskarutbildningar. ST har med stöd av TCO och TEMO kartlagt doktoranders arbets- och livssituation. Rapporten speglar det livspussel som de tvingas lägga för att få livet och karriären att gå ihop. 2 200 forskarstuderande vid landets universitet och högskolor har tillfrågats, varav drygt 1 200 har svarat. Undersökningen är nedbrytbar på universiteten i Lund, Göteborg, Uppsala, Örebro, Umeå och Luleå. Ett urval av resultaten från Lunds universitet: · 37 procent har under det senaste året har haft funderingar på att hoppa av forskarstudierna. Den största orsaken, svarar tio procent, är missnöje med handledaren. · 58 procent oroar sig för att inte få jobb efter disputationen. Ingen enda av de svarande uppger att de haft någon form av praktik eller möten med företag, myndighet eller organisation som en del av förberedelser för det framtida yrkeslivet. · 37 procent uppger att de arbetar mer än 46 timmar i veckan. Personer födda utanför Norden arbetar i ännu större utsträckning. · 46 procent arbetar utöver forskarstudierna. · 26 procent upplever att de inte får något som helst stöd av institutionens chef. Däremot är i genomsnitt 75 procent nöjda med handledarens stöd. · 17 procent anser att det sociala klimatet är ganska eller mycket dåligt. 41 procent säger att kritiska personer inte får någon form av belöning från ledningen. · 11 procent säger sig ha blivit illa behandlade i samband med utbildningen - den vanligaste orsaken är på grund av kön. Av forskarstuderande födda i ett utomeuropeiskt land uppger totalt 29 procent att det känt sig illa behandlade. Merparten uppger att prefekten eller andra doktorander har stått bakom handlingen. · Sju procent uppger att det förekommit ovälkomna sexuella anspelningar eller handlingar vid institutionen. · 37 procent av de svarande är föräldrar. 45 procent säger att deras institution ger dem goda möjligheter att kombinera forskarstudier och föräldraskap. Samtidigt uppger 16 procent att de har väntat med att skaffa barn på grund av forskarstudier. Minst sju av tio ensamstående föräldrar har funderat på att hoppa av sina doktorandstudier. · 83 procent kan tänka sig att rekommendera en närstående att påbörja doktorandstudier. För mer information, välkommen att kontakta: · Ing-Marie Nilsson, ordförande i ST inom högskolor och universitet, tel 070-536 49 90 · Inger Ehn Knobblock, fil dr och ombudsman på ST, tel 070-663 51 44 · Ulf Andréasson, forskarstuderande och TCO-utredare, tel 070-480 11 10 · Roger Dürnberger, chef region Syd, ST, tel 070-830 65 28 · www.stmf.se: jämförelser med övriga universitet, tabeller och rapport ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av Waymaker http://www.waymaker.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.waymaker.net/bitonline/2003/10/02/20031002BIT00420/wkr0001.ppt

Dokument & länkar