Sommarspaning 1; Myten om den helt oplanerbara energin
Efter ett tufft arbetsår är vi nog många som har sett fram emot en sommar med ledighet och sol. Med möjlighet till lite reflektion tänkte jag dela med mig av några spaningar. Och på tal om den sol vi så länge längtat efter, den är ju också ett energislag som tillsammans med vindkraft är de som väntas öka mest. I Sverige väntas solelproduktionen enligt energimyndighetens prognos kunna stå för mellan 5-10 procent av Sveriges totala elanvändning år 2040. Procentandelen är naturligtvis helt beroende av hur dagens utmaningar avseende långa tillståndsprocesser kan hanteras. Enligt FN:s energiorgan IEA kommer en tredjedel av världens elproduktion vara förnybar till 2024. Det är alltigenom fantastiska nyheter!
När det gäller de förnyelsebara energislagen cirkulerar det dock en hel del myter om dem i den svenska energidebatten. Den mest utbredda är kanske att det skulle finnas energislag som är helt oplanerbara på grund av sitt väderberoende. Det har närmast blivit en sanning i debatten och exemplen är många, bland annat denna riksdagsmotion från Lars Beckman från 2021:
”Det svenska energisystemet genomgår just nu en stor förändring där väderberoende produktion som vindkraft i allt högre grad fasas in i systemet, medan planerbar energi som kärnkraft fasas ut.”
Det stämmer så klart att såväl vindkraft som solkraft, och delvis vattenkraften, är beroende av väder. Men att, som de allra flesta gör i debatten, skilja på det som kallas planerbar energi (ex kärnkraft) och oplanerbar väderberoende energi (ex sol och vind) är att göra debatten en otjänst och leder fel. Att ställa dessa kraftslag mot varandra är att tappa helheten.
Rätt hanterat kan även det vi kallar oplanerbar energi bli långt mer planerbar. Det gäller naturligtvis inte själva produktionen av energi, men däremot kan vi på olika sätta lagra energi och därmed öka förutsägbarheten och jämna ut effekten över tid. Med batterisystem skapar vi möjligheter för korttidslagring och med exempelvis vätgas kan vi bygga infrastruktur för säsongslagring. Ergo, vi ökar planerbarheten av de viktiga energislagen sol och vind, vilka därmed kan nå sin fulla potential.
Något som det däremot inte alls pratats mycket om i denna polariserade debatt är att batterilager dessutom är ypperliga anläggningar för hantering av den volatilitet som annars ger upphov till frekvensinstabilitet i ett nät med ökad andel sol och vind.
Således, batterier och långtidslagring bidrar på flera sätt till möjligheterna att tryggt kunna bygga ut Sveriges energiinfrastruktur med mer sol och vind.
På kort sikt bygger vi nu ut såväl sol- som vindkraft vilket är bra och nödvändigt, eftersom en förnybar decentraliserad energiproduktion i kombination med större centraliserade anläggningar (vatten- och kärnkraft) kommer att vara det mest kostnadseffektiva om vi tittar på hur konsumtionsmönstret av el utvecklas under kommande år.
Om vi då fullt ut vill ta vara på effekten så innebär detta att vi också behöver genomföra en accelererad utbyggnad av modulära energilagringslösningar (batterisystem). På så vis kan den oplanerbara elproduktionen bli mycket mer planerbar. Vi måste alltså kombinera en ökning av förnybar elproduktion med energilagringslösningar.
Sverige behöver en strategi för att utveckla en fungerande decentraliserad energiinfrastruktur med batterier som en nyckelkomponent. En utmaning är naturligtvis hur detta ska finansieras och det återkommer jag till i nästa sommarspaning.
Ulrika Tornerefelt
VD, Stella Futura AB
