Pomperipossaeffekter drabbar nära hälften av landets kommuner

133 svenska kommuner drabbas av Pomperipossaeffekter utlösta av skatteutjämningssystemet. 37 av dessa drabbas av två tillväxthämmande effekter samtidigt, enligt en sammanställning av statistik från bland annat Svenska Kommunförbundet. I dag finns tre identifierade sk Pomperipossaeffekter. Det visar Svenska Handelskammarförbundets kartläggning utförd av Emil Hemström, ekonomistuderande vid Örebro Universitet. Dessa har den gemensamma egenskapen att de hämmar kommunernas motiv att genomföra förbättringar eller vända en negativ utveckling. -– Att cementera tillväxtfientliga effekter i systemet för nästan hälften av landets kommuner strider mot de tillväxtintentioner regeringen signalerar i andra sammanhang, säger Peter Egardt, VD för Svenska Handelskammarförbundet. – Handelskammarförbundets kartläggning visar med stor tydlighet att det är nödvändigt att snarast reformera skatteutjämningssystemet. Näringslivets minikrav är att systemet skall bidra till att kommunerna strävar efter att dra till sig fler företag – inte färre – och att de skapar förutsättningar för tillväxt och fler jobb i stället för att fastna i ett farligt bidragsberoende av staten. Det förslag som nu lagts fram kan inte ligga till grund för ett riksdagsbeslut, säger Peter Egardt. Den mest kända Pomperipossaeffekten är den som drabbar 18 kommuner som har lägre skatt än det länsvisa genomsnittet. Om dessa ökar skattekraften får de betala mer än 100 procent av intäktsökningen till utjämningssystemet. Ju högre tillväxt kommunerna har desto fler Pomperipossakommuner blir det och desto mer får de betala. Berörda kommuner tjänar på att minska tillväxten och öka arbetslösheten. Den andra typen av Pomperipossaeffekt drabbar 78 kommuner under 1999. Kommuner som har haft en arbetslöshet överstigande riksgenomsnittet plus en procent under en femårsperiod får ersättning i proportion till hur många arbetslösa kommunen har. Enligt beräkningar från Svenska Kommunförbundet får vissa kommuner på grund av utjämningssystemet totalt sett lägre intäkter om de sätter en person i arbete. Om de skulle sänka arbetslösheten för mycket blir de av med hela bidraget för de resterande arbetslösa. Pomperipossaeffekt nummer tre kommer ur den ersättning som utbetalas till kommuner som har haft en befolkningsminskning på mer än två procent under den senaste tioårsperioden. I år får 74 kommuner detta bidrag. För varje person som kommunens befolkning minskar med får kommunen ett bidrag och för varje person som flyttar in blir den av med bidraget. Detta innebär att kommunerna förlorar på att befolkningen ökar, vilket drabbar kommuner som tidigare har haft hög utflyttning. Under 1999 drabbas 37 kommuner av både effekt två och tre. Alla tre Pomeripossaeffekterna är negativa drivkrafter för tillväxten, eftersom de låser fast många kommuner vid en negativ utveckling med hög arbetslöshet och utflyttning. De kommuner som försöker vända utvecklingen straffas genom statsbidrag. Kommunerna förlorar därmed på att skapa nya arbetstillfälen eller på att nya företag etableras. Bilaga: Sammanställning av statistik från Svenska Kommunförbundet För ytterligare information, kontakta Peter Egardt, tel 08-555 100 42, mobil 070-560 00 91 eller Anna Wersäll, tel 08-555 100 17, mobil 070-580 89 04.