Mer mjölk och mindre metan med högpresterande kor

Svenska kors utsläpp av klimatpåverkande metan har minskat väsentligt under senare år. Den viktigaste anledningen är den produktionsökning som gjort att färre kor kan producera mer mjölk. Därmed släpps en mindre sammanlagd mängd metan ut. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet konstaterar i sin studie att även valet av foder och hanteringen av stallgödsel kan påverka utsläppen.

Forskarna har sammanställt befintliga forskningsresultat och konstaterar att de svenska metanutsläppen minskat väsentligt. Dagens kor är effektivare än förr, vilket innebär att färre kor producerar mer mjölk. Ett målmedvetet avelsarbete i kombination med bättre skötsel och utfodring har lett till att produktionen ökat från 6,8 till 8,9 ton mjölk per ko och år mellan 1990 och 2007. Samtidigt har antalet mjölkkor i Sverige minskat från 576 000 till 370 000. Resultatet har blivit minskade utsläpp.

- Vår sammanställning visar att ett avelsarbete som varit inriktat på att öka produktionen och förbättra lönsamheten också visat sig vara en miljövinst, säger Jan Bertilsson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Vi kan också konstatera att det finns flera möjliga sätt att ytterligare minska kornas klimatpåverkan.

Forskarna går igenom de mest lovande åtgärderna för att ytterligare minska metanproduktionen och utsläppen från idisslare. En metod är att ändra sammansättning av kornas foder. Till exempel kan man servera en större andel spannmål eller högkvalitativt vallfoder för att metanproduktionen i våmmen ska minska. Det handlar om att inom vissa marginaler öka nivåerna av stärkelse och snabbt nedbrytbara kolhydrater. Försök har också gjorts med olika kosttillskott som ska påverka kornas matsmältning för att minska metanproduktionen.

Vidare kan utsläppen minskas genom förbättrad stallgödselhantering. Med kortare lagringsperioder sänks utsläppen. Om biogasen används för att producera biogas baserad på gödsel kan metanen dessutom ersätta fossila energikällor.

Slutligen har vallodlingen, basen för nötkreatur, flera fördelar jämfört med annan användning av åkermarken. Bland annat binder den in kol från atmosfären och kan därmed kompensera för andra växthusgasutsläpp från jordbruket.

Gunnar Börjesson, Sveriges lantbruksuniversitet
018-67 27 53
gunnar.borjesson@slu.se

Nilla Nilsdotter-Linde, Stiftelsen Lantbruksforskning
070-662 74 05
nilla.nilsdotter-linde@lrf.se

Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) är lantbruksföretagarnas egen forskningsstiftelse. Genom SLF tar lantbrukarna ansvar för finansieringen av svensk lantbruksforskning som stöder en hållbar utveckling av det svenska lantbruket.

SLF:s finansiering bygger på ett frivilligt system där lantbrukets olika näringsgrenar deltar. Forskningen finansieras också med återförda miljöskatter. Läs mer på www.lantbruksforskning.se.