Fyra aspekter av artificiell intelligens, musik och upphovsrätt – Stim analyserar AI och musiken i ny rapport

Hur vi skapar och konsumerar musik har under historien förändrats steg för steg, i takt med ny teknik. Det som nu väntar när musikbranschen möter AI är ett stort kliv ut i det okända. Stims nya rapport ”Musiken, AI och upphovsrätten” beskriver AI-användning i musikskapandet utifrån fyra typfall – och hur de förhåller sig till upphovsrätten. 

Den artificiella intelligensens intåg kommer innebära stora omvälvningar i hela samhället, med möjligheter och utmaningar vi hittills bara skymtar. Detta gäller i hög grad även för musikskapandets villkor, och upphovsrättens tillämpningar. Musikbranschens förutsättningar framåt är nu till stor del avhängigt av hur politiker och rättsliga instanser agerar, tillsammans med branschens parter.

Som en del i diskussionen kring AI och musik har Stim sammanställt en rapport som utgår från fyra olika typer av AI-användning:
 

1. Det första typfallet handlar om AI som verktyg i det mänskliga musikskapandet. Det kan till exempel röra sig om att mjukvara med viss inbyggd AI används för att mixa en låt, eller addera element som rytmsektioner och basgångar. Dessa verktyg har varit tillgängliga sedan många år, och har upphovsrättsligt sett fungerat utan några större problem.
    
2. Det andra fallet berör AI-modeller som tar fram ny musik, med befintlig musik som inspiration.Om den musik som använts som indata för att träna upp en sådan generativ modell har upphovsrättsligt skydd ska skälig ersättning betalas ut till rättighetshavarna. För att en sådant system ska fungera kommer det krävas full transparens och dokumentation om vilken musik som använts.
    
3. Det tredje fallet delar många likheter med det andra, men denna typ av AI-genererad musik använder mer direkt element från och baseras på tidigare verk. Här ingår verktyg som efter träning på indata kan fungera som en slags mixer och generera material som direkt bygger på befintliga verk, genom att blanda olika delar av enskilda musikstycken eller texter. Precis som i det andra fallet är det ofta svårt att avgöra hur stor andel av verket som bygger på andras skapande och vad som kommer från AI.
    
4. Den fjärde typen handlar om verk där ingen människa varit inblandad i den kreativa processen. Dagens AI kan, efter enbart några knapptryck eller en prompt från en användare, ta fram i princip obegränsade mängder musik. Även här blir det viktigt att det går att fastställa hur AI har använts. Det kommer också behövas förtydliganden kring vilka alster som ska ges upphovsrättsligt skydd. 
    

Oavsett i vilken grad AI är inblandat i musikskapandet är Stims uppfattning att transparens, spårbarhet och lagenlig källhantering är helt avgörande nycklar för att det upphovsrättsliga systemet ska kunna hantera AI-utvecklingen. Vidare tror Stim att en hållbar musikmarknad, där rättighetshavare erhåller skälig ersättning när deras verk används, lämpligast byggs genom ingående av licensavtal. Detta kräver dock att lagstiftare, domstolar, rättsvårdande myndigheter och marknadens parter tar ansvar och tillsammans arbetar för en licensvänlig infrastruktur.

– AI innebär stora kreativa möjligheter och kommer att bli en än mer naturlig del i musikskapandet, säger Casper Bjørner, vd för Stim. Upphovsrätten har hela tiden utvecklats jämsides den tekniska utvecklingen, och kommer att fungera väl även med AI. Men om svensk musik ska behålla och utveckla sin starka internationella ställning krävs ett aktivt svenskt engagemang för upphovsrätten. Sverige ses idag som ett musikaliskt och upphovsrättsligt föregångsland, och Stim vill gärna bidra till att vi fortsätter vara det.

- Rapporten vi släpper idag är ett bidrag till diskussionen om anpassningen av upphovsrätten på musikområdet. Stim bidrar gärna aktivt i arbetet med att forma framtidens musikmarknad, säger Lina Heyman, chefsjurist på Stim.

Ladda ner rapporten ”Musiken, AI och upphovsrätten” här.

Kontakt:
Eric Aronson, pressansvarig Stim
Hornsgatan 103, 104 62 Stockholm  
08-783 95 65 
eric.aronson@stim.se

Om Stim:
Stim, Svenska tonsättares internationella musikbyrå, grundades för 100 år sedan. Uppdraget är detsamma, nu som då‚ att utifrån upphovsrätten se till att de som skapat musiken får betalt – oavsett var musiken spelas. Stim är en medlemsorganisation utan vinstintresse med 100 000 anslutna musikskapare och förlag, och ett av världens främsta sällskap inom music tech. Tack vare de enorma datamängder Stim hanterar sitter vi på unik expertis om musikbranschen. Stim skapar hållbarhet i det svenska musiklivet. Då, nu och i framtiden.